Pressmeddelande: Siffrorna pekar åt fel håll – nästa regering måste bryta krångeltrenden

I NNRs årliga SKOP-undersökning frågar vi svenska företag om hur de upplever regelbördan. I år uppger hela var femte företagare (21 procent) att de upplever att det blivit krångligare att följa statliga regler jämfört med förra året, medan bara 3 procent tycker att det blivit enklare.

Samtidigt anser hälften av företagarna, 51 procent, att en sänkning av regelkostnaderna har en stor – eller till och med mycket stor – betydelse för företagens utveckling.

– Tyvärr går trenden fortfarande åt fel håll. Trots att alla partier egentligen är överens om att regelförbättringsfrågan är viktig får det väldigt lite effekt på den politik man driver – och för företagarna läggs ytterligare sten på bördan, säger Andrea Femrell, VD för NNR.

Näringslivets Regelnämnd NNR har därför i flera år granskat instruktionerna och regleringsbreven för ett antal utvalda myndigheter som är särskilt relevanta för näringslivet. Detta görs för att se och följa hur regelförbättringsarbetet bedrivs och gör skillnad, men också vilket genomslag regelförbättringspolitiken får i praktiken.

Instruktioner och regleringsbrev är regeringens främsta styrmedel gentemot sina myndigheter. Det är också där regeringen lägger fast myndigheternas uppdrag och prioriteringar.

– Kort sagt: finns en fråga inte med i regleringsbrev och instruktioner är frågan heller inte särskilt prioriterad för regeringen – och myndigheterna kommer inte att arbeta med den. Trots det ser vi inget genomslag alls för regeringens politik i regleringsbreven, konstaterar Andrea Femrell.

Bara sju av de granskade myndigheterna har någon form av uppdrag att förenkla för företagen, och bara fem myndigheter är skyldiga att bedöma regelförbättringsåtgärdernas effektivitet.

– Alla myndigheter som jobbar direkt mot företagen genom till exempel tillståndsgivning, tillsyn och uppgiftsinsamling borde ha ett särskilt uppdrag att förenkla för företagen i den mån det är möjligt – och att kontinuerligt följa upp arbetet så att åtgärderna får önskad effekt. Bara så kommer regelförbättringsarbetet få praktiskt genomslag i myndighetsutövningen, där det faktiskt gör skillnad, menar Andrea Femrell.

Potentialen är stor. Enkla och tydliga regelverk skapar förutsättningar för företagen att växa och anställa, vilket skulle få positiva följdeffekter för hela samhället.

– Enligt NNRs årliga undersökning menar tre av fem företagare, 60 procent, att de skulle kunna anställa fler eller öka försäljningen om förbättrade regelverk minskade kostnader och risker. Två av fem, 38 procent, anser att de skulle få förutsättningar för att både öka försäljningen och anställa fler. Det är en enorm potential för fler arbeten och en starkare ekonomi för hela Sverige, avslutar Andrea Femrell.