NNR Nyheter 3 2022

Sommaren är här och för många av oss innebär det förhoppningsvis lite välförtjänt vila. Men inte för alla. För många företag är sommaren den viktigaste på året, och vad skulle vi göra utan alla företag inom besöksnäring, livsmedelsproduktion, transport och många andra branscher som förgyller vår sommar och semester?

Nyligen har vi släppt de senaste av två återkommande granskningar vi gör att av regelklimatet i Sverige. Tyvärr är det ingen upplyftande läsning, vare sig för företagen eller våra folkvalda.

I årets SKOP-undersökning bland svenska företag om hur de upplever regelbördan uppger hela var femte företagare (21 procent) att de upplever att det blivit krångligare att följa statliga regler jämfört med förra året, medan bara 3 procent tycker att det blivit enklare. Samtidigt anser hälften av företagarna, 51 procent, att en sänkning av regelkostnaderna har en stor – eller till och med mycket stor – betydelse för företagens utveckling.

Regeringen pratar gärna av vikten av regelförbättring, men tyvärr kan vi konstatera att inte mycket händer i praktiken. I vår granskning av regleringsbrev och instruktioner för 26 myndigheter av särskild vikt för näringslivet kan vi konsterna bara sju av de granskade myndigheterna har någon form av uppdrag att förenkla för företagen. Eftersom regleringsbreven är regeringens viktigaste styrmedel gentemot sina myndigheter kommer alltså inte denna fråga att prioriteras på myndigheterna.

Regelförbättring är en enorm outnyttjad potential och borde vara ett prioriterat område för nästa regering att ta itu med efter valet i september. Inte minst skulle det göra Sverige rikare och mer konkurrenskraftigt. Det är värt att fundera över på stranden i sommar.

Företagen har under flera års tid upplevt en ökad regelbörda och regelkostnaderna har ökat med flera miljarder kronor under de senaste åren, vilket drabbar tillväxt och konkurrenskraft. Vilken betydelse anser partierna att regelförbättringsfrågan har för svensk konkurrenskraft och företagande? Vilka konkreta åtgärder vill de genomföra för att vända utvecklingen med ökade kostnader och ökat krångel?

När Näringslivets Regelnämnd NNR inbjöd till seminarium under rubriken ”Regelförbättring – lätt att säga, svårt att genomföra?” med partiernas regelpolitiska talespersoner fanns det många frågeställningar att reda ut.

Läs mer och se seminariet i efterhand här.

Näringslivet har länge påtalat behovet att modernisera reglerna om frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokaler (lokalmomsen). Reglerna medför idag skadliga effekter för samhället, näringsliv, föreningsliv och medborgarna.

Som ett led i detta har NNR, tillsammans med ett flertal organisationer, skrivit ett brev till regeringen för att uppmana dem att omgående remittera Skatteverkets promemoria i frågan och därmed fortsätta beredningen för förbättrad lokalmoms som stödjer i stället för att motarbeta utvecklingen av det svenska samhället.

Läs brevet här.

Småföretagargruppen består av tio företagare från olika branschorganisationer inom NNR, verksamma i olika delar av Sverige. Någon gång per år, när det inte är pandemi, gör gruppen resor och studiebesök i olika delar av landet. Onsdagen den 4 maj åkte de till Falun och besökte två företag, höll ett lunchsamtal samt fördjupade näringslivets dialog med Länsstyrelsen i Dalarna.

Läs mer här.

I NNRs årliga SKOP-undersökning frågar vi svenska företag om hur de upplever regelbördan. I år uppger hela var femte företagare (21 procent) att de upplever att det blivit krångligare att följa statliga regler jämfört med förra året, medan bara 3 procent tycker att det blivit enklare.

Samtidigt anser hälften av företagarna, 51 procent, att en sänkning av regelkostnaderna har en stor – eller till och med mycket stor – betydelse för företagens utveckling.

Läs mer om denna oroande och långvariga trend här.

NNR har i flera år granskat instruktionerna och regleringsbreven för ett antal utvalda myndigheter som är särskilt relevanta för näringslivet. Detta görs för att se och följa hur regelförbättringsarbetet bedrivs och gör skillnad, men också vilket genomslag regelförbättringspolitiken får i praktiken.

Instruktioner och regleringsbrev är regeringens främsta styrmedel gentemot sina myndigheter. Det är också där regeringen lägger fast myndigheternas uppdrag och prioriteringar. Bara sju av de granskade myndigheterna har någon form av uppdrag att förenkla för företagen och bara fem myndigheter är skyldiga att bedöma regelförbättringsåtgärdernas effektivitet.

NNRs granskning av regleringsbrev och instruktioner finns här.

Ni har väl inte missat att Näringslivets Regelnämnd NNR finns på Instagram? Här presenterar vi varje vardag fram till valet ett nytt förslag för att förenkla och förbättra reglerna för svenska företag. Följ oss på @naringslivetsregelnamndnnr.

Tjeckien tillträder den 1 juli 2002 som ordförandeskapsland för Europeiska unionens råd. Ordförandeskapet kommer att fokusera på fem prioriterade områden:

1. Hantera flyktingkrisen och Ukrainas återhämtning efter kriget
2. Energisäkerhet
3. Stärka Europas försvarskapacitet och cybersäkerhet
4. Den europeiska ekonomins strategiska motståndskraft
5. De demokratiska institutionernas motståndskraft

När det gäller regelförbättring avser tjeckerna att särskilt lyfta tre frågor:

Innefattar bland annat att öka medvetenheten kring hanteringen av konsekvensbedömningar i rådet och kring framtagande av nationella konsekvensbedömningar av EU-lagstiftning samt användningen av dessa som evidens i förhandlingar i arbetsgrupperna. En halvtidsrapport kommer också att publiceras i samarbete med rådets generalsekretariat.

Frågor med särskilt fokus i denna del är implementeringen av kommissionens ansats en in, en ut (One in, one out) och kvantifiering av kostnader och nyttor.

Inom ramen för denna rubrik ingår bland annat datautrymmen, principen om endast en gång samt ett horisontellt ämne.

Regelförbättingsfrågorna kommer främst att behandlas i arbetsgruppen för regelförbättring som utgör ett förberedande organ till konkurrenskraftsrådet. Det tjeckiska ordförandeskapet planerar även ett möte den 8 – 9 september 2022 i den informella medlemsstatsgruppen Directors of Experts of Better Regulation för diskussion av regelförbättringsfrågor. Temat för mötet blir ”krislagstiftning: lärdomar och missade möjligheter”.

Vi finns på Facebook, Linked In och på Instagram. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.