Upp till bevis, Maud Olofsson

I varje samhälle finns det behov av regler. Men alltför besvärliga regler leder till höga kostnader och försämrad konkurrenskraft för svenska företag. Skulle företagen ges mer tid åt sin kärnverksamhet blir det både fler jobb och investeringar i Sverige.

Många företag och näringslivsorganisationer klagar på en stor regelbörda. De har höga förväntningar på regeringen och riskerar att bli besvikna på den uppskjutna handlingsplan om regelförenklingar, som näringsdepartementet just nu lägger sista handen vid. Även om det återstår mycket att göra för att minska den administrativa bördan med 25 procent ser Näringslivets regelnämnd, NNR, ändå positivt på regeringens arbete. Det tydligaste exemplet är planen att inrätta ett särskilt regelråd, som förhoppningsvis innebär ett slut på nya onödigt kostsamma och krångliga regler.

Det är inte särskilt ofta som uppkomsten av en ny myndighet gynnar företagare, men detta kan bli ett gyllene undantag. Regelrådet ska kvalitetsgranska alla nya eller ändrade förslag till företagsregler, utifrån att ²regelgivaren² valt den enklaste och minst kostsamma regelutformning för företagen.

Syftet är att göra effekterna av nya företagsregler tydliga för beslutsfattare och berörda innan beslut fattas. Så är det inte i dag.

Enligt Nutek uppgår bolagens kostnader för att hantera alla regler till svindlande 100 miljarder kronor per år. Även vår egen undersökning, som baseras på vad det under ett år kostar för sex mindre företag att följa alla statliga relevanta regler i Sverige, visar att kostnaderna uppgår till hundratusentals kronor per anställd och år. Här följer några exempel:

– Anna Norberg Buss i Sundsvall, ett familjeägt bussbolag i tredje generationen med 15 anställda och en omsättning på 14 miljoner. Här uppgår regelkostnaden per anställd och år till 211 000 kronor. Det motsvarar 24 procent av företagets omsättning det mätta året. Höga avgifter och punktskatter och årliga kostnader för besiktningar drar upp företagens regelkostnader.

– Stjernsunds Gård utanför Askersund är ett lantbruksföretag med sju anställda. De betalar 365 000 kronor per anställd och år i regelkostnader.

Här dominerar investeringskostnaderna på grund av regler rörande djurskydd, arbetsmiljö och dylikt vid sidan av skatter och avgifter.

– Gnosjö Automatsvarvning AB i Småland med 26 anställda betalar 186 000 kronor per anställd och år i regelkostnader. I detta snabbväxande teknikföretag utgör regelkostnaderna 10 procent av omsättningen och här dominerar skatter och avgifterna de klart dominerande regelkostnaderna.

I samtliga fall tar regeladministration och byråkrati mycket tid från de svenska entreprenörerna och företagsledarna. En tid, som samtliga i stället hade velat disponera för att utveckla företagets affärsverksamhet och även för att anställa fler medarbetare så företaget kan växa.

EU:s medlemsländer har enats om att reducera de administrativa regelkostnaderna med 25 procent till år 2012. Nu väntar Sveriges företagare enträget på konkreta regelförenklingar, som ger avtryck i verksamheten och leder till växande och mer lönsamma företag.

NNR berömmer regeringen för dess ambitioner, men precis som alla företag bedömer vi förtjänst efter resultat.

Jens Hedström
VD Näringslivets Regelnämnd, NNR