Det senaste om regelförenklingsarbetet i Storbritannien

NNR och representanter för Regelrådet har nyligen besökt Storbritannien för att lära sig det senaste om hur regelförenklingsarbetet framskrider där. De träffade representanter för departement, deras regelråd, näringslivet samt motsvarigheten till Riksrevisionen, som utreder resultaten av statens regelförenklingsarbete. Nedan finns beskrivningar av de olika organisationernas arbete.

Better Regulation Executive (BRE)

Better Regulation Executive (BRE) har en central roll i det brittiska regeringskansliet för att samordna och driva på arbetet för att åstadkomma effektivare regler i bred bemärkelse. Enheten är en del av Department for Business, Innovation and Skills (svensk motsvarighet är Näringsdepartementet). BRE bistår regeringskansliet på olika sätt med expertstöd för att driva på arbetet i enlighet med regeringens uppsatta målsättningar och inriktning.

Vid mötet fördes en diskussion om olika aktuella frågor som enheten driver. En sådan fråga var deras arbete med s.k. regelbudgetar (regulatory budgets) vilket är ett relativt nytt system. Denna form av budgetar innebär att tillkommer det genom vissa former av regler (allt ingår inte) nya kostnader ställs det samtidigt krav på att ta bort motsvarande kostnader på något annat håll. Systemet syftar till att långsiktigt hålla ned regelkostnaderna och öka incitamenten för det politiska systemet att ta bort regelkrav som inte längre anses nödvändiga.

Utgångspunkten för att kunna genomföra detta arbete med ”one-in, one out” är de konsekvensanalyser som upprättas i samband med nya eller ändrade regler där kostnaderna skattas. Det bör poängteras att det i konsekvensanalyserna finns krav på att redovisa andra typer av kostnader förutom administrativa kostnader. Det finns i England en ganska omfattande manual (Green Book) för vad konsekvensanalyserna ska innehålla för information och tillvägagångssättet för att ta fram analyserna.  I relation till vad som presenteras i Sverige får kraven i England anses vara mer omfattande och det finns en tydligare metodik för själva genomförandet.

En annan intressant aspekt som diskuterades vid mötet var deras arbete med de regler som härstammar från EU. I England har det antagits ett antal övergripande utgångspunkter och målsättningar för dessa former av regler. För svenskt vidkommande kan det vara intressant att särskilt lyfta fram följande punkter från de brittiska målsättningarna:

– Att när det är möjligt ska det i samband med implementeringen eftersträvas andra lösningar än endast förslag på nya regleringar.

–  Att alltid sträva efter att en lösning som inte ger det brittiska näringslivet nackdelar i förhållande till den lösning som konkurrentländerna inom EU väljer.

– Att texten som finns i motsvarande rättsakt på EU-nivå direkt lyfts in i den nationella lagstiftningen eller regleringen som ska implementeras.

– Att säkerställa att det alltid vidtas de åtgärder som behövs för att kunna hålla sig till kraven på tidpunkt som gäller för implementering enligt direktiven.

– Att inkludera ett krav på översyn av regelverket vart femte år av ansvarigt departement.

Department for Business, Innovation and Skills
http://www.bis.gov.uk/bre

Regulatory Policy Committee (RPC)

Regulatory Policy Committee (RPC) är en oberoende granskningskommitté som i likhet med det svenska Regelrådet har i uppdrag att yttra sig över kvalitén på de konsekvensutredningar som upprättas i samband med förslag till nya lagar och regler. RPC har yttrat sig över 554 konsekvensutredningar sedan september 2010 och under perioden september till december 2010 var uppskattningsvis 44 procent av konsekvensutredningarna så undermåliga att förslaget till ny reglering inte borde genomföras. Under perioden januari till juni 2011 hade denna siffra minskat något till ca 33 procent.  RPC konstaterar att många konsekvensanalyser saknar analytiskt djup och verkar upprättade i efterhand endast i syfte att legitimera en redan på förhand vald lösning. Sedan januari 2011 ger RPC alla granskade förslag en färgkodning där rött innebär att den upprättade konsekvensutredningen är så undermålig att förslaget inte är lämpat att genomföras, gult innebär att konsekvensutredningen har brister som måste åtgärdas innan man kan gå vidare och grönt innebär att konsekvensutredningen är godtagbar även om den i vissa delar kan behöva förtydligas. Ett förslag som klassats som rött måste omarbetas och sedan skickas åter till RPC för ny prövning.

Regulatory Policy Committee
http://regulatorypolicycommittee.independent.gov.uk/

National Audit Office (NAO)

NAO granskar med hur skattemedel används i offentlig sektor på nationell nivå i England och Storbritannien (svensk motsvarighet är Riksrevisionen). Gruppen Regulatory Reform ingår i den del av NAO, som utför s.k. effektivitetsgranskningar d.v.s. de tittar inte bara på hur mycket som spenderats utan även på om medel använts på ett sätt så att mesta möjliga effekt/resultat uppnåtts på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Detta kallas för ”value for money audits”. NAO rapporterar till parlamentet och är oberoende av regeringen.

NAO har granskat effektiviteten på regeringsinitiativ inom området ”regulatory reform” sedan 2001, inklusive användandet av konsekvensanalyser och minskning av administrative kostnader för företag (Administrative Burdens Reduction Programme). NAO har också gjort en årlig undersökning under fem år om hur företag uppfattar regler och regelbördan. I februari 2011 publicerade de en rapport som summerar arbetet och slutsatser sedan 2001. NAO konstaterar att trots många initiativ och stora ansträngningar från statens sida så är näringslivets syn på regler och vad det kostar att följa regler i stort sett oförändrad. Orsakerna till detta är enligt NAO att: staten vet inte hur stor den totala regelbördan är för företag, särskilt små företag upplever att regler är utformade på ett sätt så att de är onödigt kostsamma att följa, företag får otillräcklig information om hur de ska följa regler, företag tycker att det är svårt att hålla reda på alla nya och förändrade regler och departement och myndigheter kommunicerar på ett ineffektivt sätt med näringslivet. Vad gäller kvaliteten på konsekvensanalyser drar NAO slutsatsen att analyserna alltför ofta är undermåliga. Kvaliteten på konsekvensanalyser har bedömts årligen sedan 2002.  NAO anser att kvaliteten har förbättrats under åren men att analyserna fortfarande är för svaga. De konstaterar att det ständigt uppstår problem när opolitiska tjänstemän på departement ska implementera och göra konsekvensanalyser av politiskt fattade beslut.

NAO planerar också att framöver granska koalitionsregeringens initiativ bland annat på områdena ”one-in, one-out”, ”gold plating”, ”sunset clauses” och ”cost-effective communication with business”. Arbetsprogrammet för 2012 är inte beslutat ännu så det är inte helt säkert vad det kommer att innehålla. Speciellt intressant kan vara att hålla ett öga på om NAO gör något på området ”gold plating” och om brittiska regeringens fokus på ”copy-out” verkligen ger bäst resultat för företag.

National Audit Office
http://www.nao.org.uk

Institute of Directors (IoD)

IoD i Storbritannien och Nordirland är Europas största medlemsorganisation för företagsledare och har varit verksamt sedan 1903. Organisationen verkar genom 44 regionala branscher på hemmaplan och ett internationellt nätverk. IoD anordnar utbildningar, skapar kontaktytor och opinionsbildar för sina medlemmars räkning. IoD har identifierat ett antal faktorer som är viktiga för att regelförenkling verkligen ska få genomslag och märkas bland företagen. Dessa är:

– att de regelområden som är av störst betydelse/mest betungande måste förenklas, vilket idag inte görs,

– att incitamenten för departementen och deras tjänstemän att förenkla måste ökas,

– att transparensen och möjligheten för näringslivet att delta i processen när nya regler skapas måste bli bättre, och

– att i större utsträckning införa undantag för små- och medelstora företag, utifrån parametrar som omsättning och anställda.

IoD menar att den starka politiska viljan att å ena sidan reglera vissa typer av områden och att å andra sidan förenkla gör det svårt att åstadkomma reella förändringar för företagen. De är dock försiktigt positiva till metoden ”one-in, one-out” som innebär att kostnaderna för reglering inom ett område ska kompenseras med kostnadsminskningar i motsvarande utsträckning. Detta under förutsättning att de kompensatoriska åtgärderna/kostnadsminskningarna berör och prioriteras av företagen. Undersökningar som IoD gjort visar att de förenklingar som hittills genomförts haft liten betydelse/påverkan och varit okända för merparten av deras medlemmar, medan de regleringar som införts under samma tid haft stor påverkan på verksamheten och varit väl kända bland medlemmarna.

Institute of Directors
http://www.iod.com/home/policy/regulation-and-employment-affairs/default.aspx

Dela den här sidan