NNR Nyheter 1 2024

Att regelförbättringsarbetet ibland upplevs vara en tröstlös lott vet alla som följt frågan. De flesta politiker, för att inte säga alla, intygar när de tillfrågas att regelförbättringsarbetet är viktigt. Men när det väl ska omsättas i praktiken visar det sig vara svårt och det händer ofta väldigt lite.

Kanske är det en fråga som är svår att skapa konflikt kring. Ingen vill ju vara för krångliga och dyra regelverk och det är svårt att plocka retoriska poänger och skapa debatt när i princip alla är överens på ett övergripande plan. När det sedan kommer till de faktiska prioriteringarna och att lägga fast kursen inom olika områden så har dock annat ansetts vara viktigare. De som blivit lidande har som vanligt varit företagen, som sammantaget har fått allt svårare att hålla näsan ovanför vattenytan genom pandemi, elkris, inflation och lågkonjunktur.

Men nu börjar någonting att hända. Förenklingsrådet och Implementeringsrådet, två reformer som regeringen beslutat om förra året, och som vi på NNR arbetat för i så många år, är snart på plats. Ett antal myndigheter har fått förenklingsuppdrag inskrivna i sina regleringsbrev, något vi kämpat för att de ska få. Några av näringslivets regelförbättringsförslag börjar genomföras (även om många, stora och viktiga förslag kvarstår).

Detta är förändringar och lättnader som kommer att göra skillnad företagen och som också tyder på en förändrad attityd till regelförbättringsarbetet. Äntligen följs snacket av verkstad. Vi på NNR slår oss naturligtvis inte till ro för det – tvärt om. Nu ska vi och våra medlemmar se till att förslagen bli verklighet och leder någonstans, både genom att trycka på och bistå regeringen och myndigheterna med vår samlade kompetens. Vi förutser ett intensivt 2024, men efteråt är förhoppningen att vi ska kunna se tillbaka på något av ett segerår för regelförbättringsarbetet.

NNR har i en ny kartläggning av länsstyrelsernas regeltillämpning presenterat exempelärenden inom fyra olika områden och samlat in svar om bland annat tidsåtgång och tillsyn för dessa. Det handlar om djurskyddskontroll, miljötillsyn, strandskydd och tobakstillsyn – ärenden av en typ som berör företag över hela landet. Skillnaderna mellan hur exempelärendena bedöms av länsstyrelserna är i vissa fall betydande.

Rapporten finns att läsa här.

I samband med rapporten har NNRs Andrea Femrell och August Liljeqvist också skrivit en debattartikel i Altinget, du hittar den här.

Regelrådet har publicerat sin årliga granskning av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, Regeringskansliet och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när regler föreslås omfatta företag. Resultatet visar på en försämring jämfört med förra året och är långt ifrån tillfredsställande.

Andelen godkända konsekvensutredningar minskar och fortsätter därmed att ligga på en alldeles för låg nivå, drygt 60 procent. Utredningarna från såväl Regeringskansliet som myndigheterna tappar i kvalitet och får nu godkänt i endast 53 respektive 67 procent av fallen. Samtidigt har resultatet förbättrats något när det gäller kommittébetänkanden, där 56 procent klarar kvalitetskontrollen.

Läs Regelrådets rapport här.

Det går måhända långsamt, men det går framåt. På senare tid har två förslag som ligger helt i linje med de regelförbättringsförslag som NNR och medlemmarna driver presenterats. Det ena handlar om att regeringen föreslår ett avskaffade av fysisk kvittohantering, något som välkomnas – inte minst av små och medelstora företag. Besparingen för företagen beräknas ligga runt hela fyra miljarder kronor årligen.

Det andra rör certifiering av pannoperatörer, en fråga som NNR tillsammans med LRF och Trä- och Möbelföretagen belyst i en egen konsekvensanalys. Efter kritiken har detta förslag nu beslutats att skrotas. Besparingen för berörda företag beräknas ligga på ca 2,4 miljarder över en femårsperiod. Goda nyheter!

Ytterligare regelförbättringsförslag som är på gång är en höjd omsättningsgräns för skattskyldighet för moms och avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatsrörelser. Nu hoppas vi förstås på fler.

Varje månad, och ibland oftare, lägger vi ut reflektioner, krönikor och intervjuer på regelbloggen.nnr.se. Den senaste handlar om “It’s time to re-examine the existing regulations from the perspective of the SME entrepreneur”. Missa inte de föregående som också tar upp intressanta ämnen såsom hotet om revisionspliktens återinförande och nederländska lösningar på regelkrångel.

Regelbloggen hittar du här.

EU-kommissionen har publicerat sin årliga uppföljning av den inre marknaden och dess konkurrenskraft. Genomförande av regelverk och undvikande av överimplementering är ett utav de områden som nämns som viktiga för att upprätthålla och förbättra den europeiska konkurrenskraften på global nivå. Andra områden som kommissionen anser behöver adresseras är exempelvis kumulativa konsekvenser och timingen i implementeringen av EU-lagstiftning. Samtidigt är det anmärkningsvärt att en minskning av regelbördan inte nämns alls bland topprioriteringarna för framtidens inre marknad. I stället uttrycks det att regelbördan har börjat minska, vilket NNR menar att de europeiska företagen ännu inte upplevt.

Läs rapporten här.

Den 1 januari 2024 tog Belgien över ordförandeklubban i EU. Belgien har sex temaområden för sitt ordförande skap. Dessa är:

• Försvara rättsstatsprincipen, demokratin och enheten i EU
• Stärka EU:s konkurrenskraft
• Fortsätta arbetet med en grön och rättvis omställning
• Stärka EU:s sociala agenda och hälsoagenda
• Skydda befolkningen i EU och unionens yttre gränser
• Främja Europa i världen

Inom området stärka EUs konkurrenskraft ligger fokus bl a på ett sammanhängande, förutsägbart och förenklat regelverk samt små företags villkor.

Läs mer om det belgiska ordförandeskapets prioriteringar här.

Vi finns på Facebook, Linked In och på Instagram. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.