NNR Nyheter 2 2017
Ökade regelkostnader inger inte förtroende för regeringens regel-förbättringspolitikI detta nyhetsbrev kan du läsa om att en klar majoritet av svenska företagare saknar förtroende för regeringens regelförbättringsarbete. Du kan också läsa om att svenska företags regelkostnader ökade med 5,6 miljarder kronor under 2016, enligt Tillväxtverket. Detta är mycket oroande uppgifter. Det finns med andra ord en hel del att göra för en regering som uppskattar företagsamhet och tillväxt. Frågan är bara hur stor viljan är? En stor fördel med regelförbättring är att det många gånger både ger snabba resultat och är billigt – ibland till och med gratis – att genomföra. Ungefär hälften av de regler som berör svenska företag kommer från EU-lagstiftning. Ändå talar vi för lite om hur mycket både företagen och alla andra påverkas av just EU och vad Sverige kan göra. Därför är vi glada över att kunna erbjuda alla intresserade att komma och lyssna på Frans Timmermans som är vice ordförande i EU-kommissionen och även ansvarig för regelförbättringar, eller ”smart regulation” som det också kallas i EU. På samma seminarium deltar även näringsminister Mikael Damberg, politiskt ansvarig för dessa frågor i Sverige. Det blir mycket intressant att höra hur de ser på företagarnas upplevelser jämfört med sina egna insatser och hur de vill göra Europa mer konkurrenskraftigt genom regelförbättring. Mer om detta nedan och varmt välkommen!
Svenska företagare saknar förtroende för regeringens regel-förbättringsarbete
Idag har 78 procent av landets företagare inget eller enbart litet förtroende för regeringens regelförbättringsarbete. En tredjedel av företagarna saknar helt förtroende. Detta enligt en SKOP-undersökning som Näringslivets Regelnämnd, NNR, beställt och som genomfördes i december 2016. 32 procent av företagarna upplever att krånglet ökat sedan förra året medan endast två procent tycker att det blivit enklare. Sett över några år så har de som tycker att regelkrånglet minskat gått från 21 procent år 2011 till två procent i november 2016, medan de som finner att det blivit krångligare nästan har fördubblats mellan åren 2014-2015 och har nu en toppnotering på 32 procent. – Nu krävs en tydlig prioritering på central politisk nivå med tydliga mätbara mål och en handlingsplan för att förenklingsarbetet ska få genomslag och förtroendet återupprättas, menar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd, NNR. Läs mer och se SKOP-undersökningen här. Läs undersökningen i ett mer lättillgängligt format här. Kommunprojektets slutrapport
Nu finns det en slutrapport som sammanfattar resultaten av NNRs stora granskning av Sveriges kommuners regeltillämpning och tillsyn. Rapporten ger en god introduktion till och en förståelse för hur viktig regeltillämpningen är för företagsklimatet och hur stor roll kommunerna de facto har i detta. Samtliga delrapporter och data nedbruten på kommunnivå finns på kommungranskning.se Slutrapporten finner du här. Ni följer väl regelbloggen?
Finns det ett särskilt regelkrångel som berör dig mycket? Har du varit med om något regelrelaterat som du vill berätta om? Har du något förslag till förbättringar av en viss regel eller lagstiftning som skulle kunna förenkla livet för företagare? I så fall är du välkommen att skriva om detta på NNRs regelblogg! Kontakta oss med din idé! Följ NNR på Facebook
Följ Näringslivets Regelnämnd, NNR på Facebook genom att klicka här. |
Företagens regel-kostnader ökade med 5,6 miljarder under 2016
Tillväxtverket publicerade den 13 april sin årliga rapport av hur företagens kostnader påverkas av nya eller ändrade regler. Resultatet visar på en kraftig ökning av företagens administrativa kostnader. Under 2016 ökade dessa med 3,6 miljarder kr och sett över en fyraårsperiod har kostnaderna ökat med 1,2 miljarder kr per år i löpande priser. – Siffrorna är alarmerande och bekräftar de mätningar NNR gjort och som visar att företagen upplever att regelkrånglet ökar. Fortsätter denna utveckling i samma takt så kommer ökningen av företagens administrativa kostnader vid utgången av 2018 att motsvara hela den minskning som genomfördes under de två tidigare mandatperioderna, säger Andrea Femrell, VD NNR. Läs mer här. NNRs seminarium: Better Regulation – for a more competitive Europe
Hur ser EUs regelförbättringsagenda ut de kommande åren? Vilka förväntningar har EU-kommissionen på medlemsstaterna och Sverige för att EU ska lyckas minska företagens regelbörda och bli konkurrenskraftigare? Vilka lösningar presenterar Sverige och vad innebär regelförbättringsarbetet för svenska och europeiska företag? Vid NNRs seminarium den 11 maj i Stockholm presenterar och diskuterar vice ordförande i EU-kommissionen Frans Timmermans och näringsminister Mikael Damberg sina prioriteringar och syn på regelförbättringsarbetet i Sverige och Europa. Vi får även höra hur det danska implementeringsrådet arbetar för att främja danska företags konkurrenskraft och representanter för företag ger konkreta exempel på hur EUs regelförbättringsarbete och svenskt genomförande påverkat deras verksamhet – positivt och negativt. Läs programmet och anmäl dig här. SKL undersöker företags syn på kommunernas service
För att regelförbättringsfrågorna ska få genomslag krävs att fler engagerar sig för förändringar och reformer. Därför är det mycket positivt att allt fler instanser, organisationer och institutioner gör studier eller andra aktiviteter på området. En sådan aktiv organsation är SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, som i dagarna har släppt en rapport ”Öppna jämförelser: Företagsklimat 2016”. Denna rapport är den fjärde i ordningen och innehåller en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning gentemot företag. Klart läsvärd och du hittar den här. OECD förbereder en kostnadsanalys av regelskillnader mellan olika länder
NNR deltog vid OECD:s 16:e möte i Regulatory Policy Committée den 26-27 april. Vid mötet diskuterades bl.a. OECD:s pågående arbete med ett verktyg för Regulatory Enforcements and Inspections (tillsyn och kontroll) i medlemsländerna liksom pågående insamling av data och analys inom området Regulatory Oversight (granskningsfunktion) inför OECD:s kommande undersökning Regulatory Policy Outlook 2018. Regulatory oversight har av OECD bedömts vara den svagaste delen i regelgivningsprocessen men anses samtidigt vara oerhört viktig. Flera länders granskningsfunktioner kännetecknas av starka mandat, ett stort oberoende samt en stark politisk uppbackning när det gäller regelförbättring och arbetet med konsekvensanalyser, något som t.ex. det svenska regelrådet saknar idag. En annan fråga som diskuterades var internationellt regelsamarbete. OECD kommer under de två kommande två åren att analysera kostnader till följd av regelskillnader mellan länder inom olika områden samt ta fram ett verktyg för internationellt regelsamarbete. |
