NNR Nyheter EU-special

Att EU är viktigt för våra regelverk här i Sverige kommer inte som någon nyhet för den som följer NNRs arbete. Ungefär hälften av alla de regler som svenska företag har att förhålla sig till har på något sätt sitt ursprung från EU och under de senaste åren har en rad kriser och utmaningar skyndat på den takt med vilken nya EU-regler skapas.

Tyvärr hänger inte alltid konsekvenstänket – eller analyserna – med i svängarna. Många regelverk blir onödigt krångliga och betungande, eller så läggs de på hög tillsammans med redan existerande regelverk tills den totala regelbördan blir överväldigande.

För att bryta denna trend krävs ett aktivt arbete med regelförbättring som måste genomsyra alla delar av regelgivningsprocessen där alla EU-institutioner måste ta ansvar och dra åt samma håll.

Inte heller Sverige utan skuld i frågan. Hur man väljer att implementera de gemensamma EU-reglerna påverkar företagen. Varje tillägg, skärpning eller utökning utöver det som regleras i det gemensamma EU-regelverket, i dagligt tal kallat gold-plating, riskerar att ytterligare regelbörda påförs de svenska företagen som därmed får ännu svårare att konkurrera.

Därför är det mycket glädjande att Regeringens utlovade implementeringsråd nu snart ser ut att bli verklighet. Tillsammans med idogt arbete av våra framtida parlamentariker i Bryssel kan det bryta trenden på både nationell och europeisk nivå.

Genom att minska regelbördan och skapa enklare, mer effektiva och tydligare regler kan vi främja företagens tillväxt och konkurrenskraft och bidra till Europas ekonomiska välfärd och omställningsförmåga.

Det är värt att minnas i det kommande Europavalet.

Regelförbättring på EU-nivå är av stor vikt för europeiska företags konkurrenskraft och tillväxt. Utformningen och tillämpningen av olika regelverk har genom globalisering och digitalisering fått en större betydelse eftersom i princip alla företag möter en tilltagande konkurrens från omvärlden.

Som det samlade näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor har Näringslivets Regelnämnd (NNR) i samråd med sina medlemmar tagit fram ett antal förslag, en agenda för det europeiska regelförbättringsarbetet. En viktig del i denna handlar om att minska företagens regelbörda och hålla regelkostnaderna till ett minimum.

– Det är angeläget att sätta konkurrenskraften i fokus och att se till att EUs regelförbättringsarbete tar ett rejält kliv framåt. Regelbördan är nu på en sådan nivå att den upplevs som en konkurrensnackdel i förhållande till viktiga konkurrentländer utanför EU. Genom att skapa enklare, mer effektiva och tydligare regler kan vi främja företagens tillväxt och konkurrenskraft och bidra till Europas ekonomiska välfärd, säger Andrea Femrell, VD för NNR.

Läs mer här.

Regeringen har nyligen fattat beslut om att inrätta ett Implementeringsråd. Rådet ska lyfta ett företagsperspektiv tidigt i EU-processen och verka för att EU-lagstiftning inte ska genomföras över miniminivå i Sverige. Detta med syfte att minska företagens regelbörda.

– Det är mycket positivt att regeringen inrättar ett Implementeringsråd. Effekterna av överimplementering av EU-lagstiftning i Sverige har under lång tid bortsetts ifrån, vilket lett till ineffektivitet och onödiga kostnader för företagen. Att kunna uppmärksamma regeringen på viktiga frågor i kommande EU-förslag gör dessutom att Sverige kan vara tidigare på bollen, säger Andrea Femrell, VD för Näringslivets Regelnämnd (NNR).

Läs mer här.

Den senaste mandatperioden har krispolitiken dominerat. Brexit var ännu inte avslutat i början av mandatperioden. Sedan kom pandemin. Sedan kriget. Men det innebär inte att allt har varit nattsvart, sade Göran von Sydow från SIEPS på besök hos NNR.

– Kriserna har krävt ett snabbt beslutsfattande, men det krockar med kvaliteten menade Göran von Sydow. Ett exempel är bristande konsekvensutredningar. Digitalisering brukar kopplas till regelförbättring och på detta område så är AI-förordningen som snart ska klubbas omtalad. Här står striden lite mellan innovation och reglering; risken finns tyvärr att det senare kommer blir problematiskt.

Läs mer här.

Ungefär hälften av alla de regler som svenska företag har att förhålla sig till har på något sätt sitt ursprung från EU. Under de senaste åren har vi sett en ökad takt i framtagandet av ny EU-lagstiftning, bland till följd av pandemin, kriget i Ukraina, behovet av klimatomställning samt i ljuset av den snabba tekniska utvecklingen. Samtliga viktiga områden.

Samtidigt har det ökade antalet regleringar fått som konsekvens att regelkostnaderna för de europeiska företagen ökat ytterligare från redan höga nivåer.

Det skriver Andrea Femrell, VD och Christina Fors, sakkunnig, från Näringslivets Regelnämnd i Sydöstran. Läs mer här.

Vilka tycker toppkandidater egentligen är de viktigaste regelfrågorna? Vilka frågor vill de driva? Och varför vill de sitta i Europaparlamentet?

Regelbloggen har intervjuat några av partiernas toppkandidater inför Europaparlamentsvalet. Läs intervjuerna på Regelboggen här.

Regulatory Scrutiny Board (RSB) presenterade den 22 maj 2024 sin årliga rapport för år 2023 vid sin årliga konferens i Bryssel.

RSB, som granskar kommissionens konsekvensbedömningar och utvärderingar, har under 2023 granskat totalt 50 konsekvensbedömningar och åtta fristående utvärderingar. I granskningen av konsekvensbedömningarna har också tio s k ”back to back” utvärderingar ingått.

Av rapporten framgår att en försämring skett avseende framför allt kvaliteten på de utkast till utvärderingar som skickats till RSB för en första granskning, men också vad gäller kvaliteten på utkasten till konsekvensbedömningar. Väldigt få utvärderingar har dock granskats under året.

Likt tidigare år har problemdefinitionen och användningen av utvärderingar, utformningen av alternativ, analysen av effekter och jämförelser av alternativ och proportionalitet utgjort de största bristerna i de första utkasten hos de konsekvensbedömningar som granskades.

Vad gäller beräkningar kan en minskning noteras. Förslagens vinster har inte heller beräknats i samma utsträckning som under år 2022.

När det gäller RSBs granskning av den nya konkurrenskraftschecken som ska komplettera konsekvensbedömningen och utgöra en del i kommissionens förnyade fokus på konkurrenskraft, så presenteras resultatet i ett särskilt avsnitt i RSBs rapport.

NNR kan i denna del utläsa att det finns en stor förbättringspotential då rekommendationer gavs i ett stort antal ärenden och såväl generella brister som specifika sådana ofta påpekades. RSB lyfter också i rapporten fram ett antal generella utmaningar som man noterat att generaldirektoraten står inför när de utreder inverkan på konkurrenskraftsfrågor,

RSB gav rekommendationer beträffande konkurrenskraft i 31 av de 50 granskade ärendena och efterfrågade ofta en mer omfattande och utvecklad analys av effekterna på konkurrenskraften, även för de små och medelstora företagen.

RSB påpekade också ofta i sina rekommendationer att specifika brister behövde åtgärdas, t ex när det gäller att bedöma alla relevanta dimensioner av konkurrenskraft, definiera på vilken nivå konkurrenskraften bedöms och identifiera faktorer som har störst inverkan på konkurrenskraften. Vidare att bättre koppla resultaten av konkurrenskraftskontrollen till den huvudsakliga analys som presenteras i rapporten och lägga fram synpunkter från berörda ekonomiska aktörer om alternativens inverkan på konkurrenskraften. Ovanstående iakttagelser för konsekvensanalyserna angavs i princip också gälla även för utvärderingar.

Läs RSBs rapport här.

Vi finns på Facebook, Linked In och på Instagram. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.