NNRs seminarium om Politisk makt med oklart ansvar

– För beslutsfattare är det ofta mer lockande att se framåt och gå vidare, än att utvärdera befintliga regler och vad andra fattat beslut om, inledde Näringslivets Regelnämnds, NNR, VD Andrea Femrell fredagens seminarium och släpp av rapporten “SYSTEMATISK UTVÄRDERING – Politiskt ansvarstagande för effektivare regler”.

Samhället ställs ständigt inför stora utmaningar och förändras i snabb takt till följd av digitalisering, globalisering och olika typer av innovationer. Dessa snabba förändringar påverkar de nationella institutionerna och regelverken- som i sin tur påverkas av motsvarande system i andra länder. Blir det en obalans i relationen till omvärlden kommer svenska företags konkurrenskraft successivt att urholkas. Betydelsen av effektiv utredning ska därför inte underskattas, det är vad vi vill visa här idag.

NNRs rapport om systematisk utvärdering

Rapportens författare, NNRs sakkunnige Tomas Lööv, började med att förklara varför utvärdering är viktigt. Det är svårt att förutsäga hur framtiden kommer se ut när lagar stiftas. Oavsiktliga konsekvenser kan visa sig över tid och saker kan gå fel. Myndigheter, beslutsfattare och domstolar på olika nivåer tolkar och agerar olika eller har olika agendor. Marknaden kan reagera på ett sätt som lagstiftaren inte tänkte sig och domstolar dömer olika.

Kort sagt är det viktigt att efter en tid följa upp måluppfyllelsen med regelverket och vilka konsekvenser det fått samt det skett på ett kostnadseffektivt sätt.

NNRs tre fallstudier (personalliggare, vattenskyddsområden och förprövning) som presenteras i rapporten visar på problem och oavsiktliga konsekvenser med reglerna inom respektive område som sannolikt kunnat fångas upp om de utvärderats ur ett helhetsperspektiv. Tomas Lööv tror t.ex. inte att riksdagen avsåg att en eventuell anmärkning på personalliggaren skulle ge problem med alkoholtillståndet.

Samtidigt kan man inte alltid utvärdera allting, påpekar Lööv. Man måste prioritera regelverk av större betydelse.

Vad behövs mer? Riksdagens roll och ansvar är vitalt. Vidare ett central organ inom statsförvaltningen, inte nödvändigtvis en myndighet, som ansvarar för beställningar av utvärderingar. De som genomför utvärderingen måste vara oberoende, genomförd av människor med kompetens och erfarenhet. Gemensamma beräkningsgrunder behövs, statistiska värden och mått på liv och skador såsom diskonteringsränta kan inte beräknas olika mellan olika myndigheter. De svenska lagstiftarna måste ta ansvar för helheten.

Vi måste ta intryck och lära av andra länder som kommit längre ex. Kanada, USA, Storbritannien menar Lööv.

Företagen drabbas av reglernas oavsiktliga konsekvenser

Tina Dahl driver Opsten Bondgård AB, ett familjeföretag i tredje, snart fjärde generation. En av fallstudierna i rapporten handlar om hennes företag.

”Krisen fortsätter för mjölkbönderna” är en av rubrikerna i SvD samma morgon som seminariet hålls och Tina vittnar om att det inte är lätt att vara bonde alla gånger. Bönderna får mindre för mjölken idag än på åttiotalet, samtidigt löner och omkostnader inte är lägre idag. Det är en utav förklaringarna till att gårdarna fördubblas i storlek och halveras i antal var tionde år. Men det kommer vända, det är bara härda ut, säger Tina.

Krånglig lagstiftning som inte är ändamålsenlig gör att det blir extra betungande. Förprövningen är ett exempel på detta. Den innebär att när nya ladugårdar ska byggas så ska det lämnas in en ritning på hur byggnaden ska se ut, hur ventilationen utformas, var dörrarna sitter, hur mjölkanläggningen ser ut. Den ska godkännas innan man får börja bygga. Senare tillkommer andra kontroller som omfattar ex. djurskydd. De kontrollanterna behöver inte ta hänsyn till besluten i förprövningen. Inspektören kan därmed komma och underkänna en lösning som tidigare godkändes vid förprövningen – så varför ha en förprövning? Jag som bonde är ju ansvarig för sina djur ändå, säger Dahl.

Senast Dahls skulle bygga nya djurstallar hade sonen varit i Kanada, berättar hon, och sett en speciell typ av väggar än de som vanligtvis används i Sverige. De var billigare och passade för gården som hela tiden måste pressa kostnaderna så långt det går. Företaget hade inte ansökt om att få materialet godkänt i Sverige då det är en för liten marknad men fått det godkänt i andra länder. Då ville inte länsstyrelsen i Västra Götaland som ansvarade för förprövningen godkänna det. Alternativet för skulle kosta 250 000 mer, vilket är mycket pengar.

Av en händelse såg hennes son en lada i Södermanland som byggts med samma material och som hade godkänts av deras länsstyrelse. De ringde Länsstyrelsen i Västra Götaland och hänvisade till Länsstyrelsen i Södermanland – där det godkänts för samma bruk. Det tog ändå ytterligare ett halvår, innan de äntligen fick godkänt av länsstyrelsen i Västra Götaland.

Vi lantbrukare hjälper varandra då det kan vara svårt att få stöd och hjälp. berättar Dahl. Vi har inte råd med jurister. En annan aspekt är också att om man överklagar så blir det i regel till samma tjänsteman som handlade ärendet. Kräver man annan handläggare får kan få man en som är kompis med den första.

– Det känns som om man ofta misstror oss, att vi är ute efter att göra allt för profit, säger Dahl. Men vi vill ju att våra djur ska ha det bra – tjänar vi några kronor på det är det ett plus.

Djurskydd är naturligtvis viktigt och vi har tydliga djurskyddsregler där man inspekterar att de följs. Varför kan då inte bönderna utifrån de reglerna få bygga nytt liksom utifrån att lantbruket utvecklas hela tiden.

Regeringens utvärderingsmyndighet om systematiska utvärderingar

Björn Falkenhall från Tillväxtanalys berättade att Sverige kan bli mycket bättre på både utvärdering och konsekvensanalyser. Framförallt måste analyser och utvärdering stå i proportionalitet till regelverkets bedömda påverkan. Här finns det mycket att lära från goda exempel utomlands.

I Kanada kategoriseras lagstiftningen i low, medium och high impact regulations. Regelverk som bedöms ha stor inverkan, high impact, måste utvärderas inom vissa tidsperioder.

För att utvärderingarna ska bli effektiva krävs tydligare mål från början om vad man vill åstadkomma. Data och understödjande dokumentation av kvalitet är en förutsättning liksom bättre konsekvensutredningar vid införande av regelverket. Enskilda utredningar kan vara jättebra, säger Falkenhall. Det som saknas i Sverige är systematiken.

Riksdagsledamöterna om rapportens resultat och fallstudier

Det ska inte gå till såhär, säger Mathias Tegnér, (S). Det är inte mitt expertområde, men jag talade med landsbygdsministerns stab. Förprövningar är bra, de ska vara kvar, men de måste förenklas.

Inte heller Lars Hjälmered (M) vågar svara om förprövningens vara eller icke vara. Men, säger han, man blir ju förbluffad när man hör hur det går till.

Johan Hedin (C) kallar det Kafkalikt. Förprövning är ju ingenting värd. Ska man ha en måste den ju vara hållbar, någonting man kan ta med sig till andra myndigheter och visa att se här, vi har fått detta godkänt. Det var nog tanken från början tror han, men det har tappats bort.

Mathias Tegnér (S) berättar att han är från en företagarfamilj och är utbildad ekonom, så dessa frågor ligger honom varmt om hjärtat. Det är viktigt är att sortera frågorna där lagstiftarna är överens och kan samarbete tror han, liksom var det finns ideologiska skiljelinjer.

Hans känsla angående ex. frågan om gold plating (när lagstiftaren går utöver vad som krävs av EU-reglerna) är att Sverige gör det för att vi inte utvärderat det ordentligt. Det förefaller finnas ett behov av att vara bäst i klassen. På vissa håll behöver vi behöver mer långtgående regler menar han- områden som arbetstagarvillkor och miljö. Men då bör vi fokusera på de områdena, och lägga oss på miniminivå när det gäller annat.

Lars Hjälmered, M medar att det måste tydliggöras var bottenplattan ligger och om lagstiftarna går längre än vad direktiven kräver ska de tydliggöra det och ta ansvaret för det – inte bara peka på EU.

Utvärderingsorgan är nog bra tror Johan Hedin (C), men det handlar bara om akademiska övningar och inte om sanktionsmöjligheter eller press på oss beslutsfattare. Det må vara juridiska eller opinionsmässiga, men någon typ av sanktionsmöjligheter behövs. Utskotten har mycket att göra påpekar han, och utvärderingarna kommer ofta i andra hand. Dessutom har utskotten inte sällan en majoritet som inte vill hamna i dålig dager, och därför finns risk att välja fel saker väljs att utvärdera. Utskottsordföranden borde ha långsiktiga, tydlig planer för utvärdering – sådana möjligheter finns redan i regelverket, men det kanske är sämre med incitament. Politiker inte onda – inte ens Socialdemokraterna, skojar Hedin – men vi måste ställa rätt krav och krav på oss själva och nämner i sammanhanget frågan om en författningsdomstol.

Det ni säger låter bra säger Tina Dahl, men vi behöver regelförenklingar nu – inte om tre år. Det är lätt att sitta i Stockholm och besluta saker, men man måste se hur reglerna fungerar det när de kommer ut till oss som de gäller.

Och att vi hela tiden kontrolleras och misstros. Som om vi vill djuren illa? Varför är vi miljöfarlig verksamhet? Vi lever ju av naturen, håller landskapen öppna. Och pratet om exportstrategin, vi hade kunnat producera mångfaldigt mer och vara en del av exporten – om vi hade haft mindre regler, säger Tina.

Och om åhörarna ska ta någonting med sig från dagens diskussion så skruva upp trycket på lagstiftarna, råder Johan Hedin, NNR behövs.

Seminariet avslutas med att Andrea Femrell tackar de medverkande och moderator Niklas Ekdal för en bra diskussion.

Rapporten “SYSTEMATISK UTVÄRDERING – Politiskt ansvarstagande för effektivare regler” finns att läsa och ladda ner här.

Tomas Löövs presentation finns att läsa och ladda ner här.

Björn Falkenhalls presentation finns att läsa och ladda ner här.

Dela den här sidan