Riksdagsseminarium: Kan grannländerna visa vägen till en ny svensk regelförbättringsprocess?

I onsdags var Näringslivets Regelnämnd med och arrangerade ett välbesökt seminarium i riksdagen på temat En ny svensk regelförbättringsprocess med ett implementeringsråd. Som värd stod riksdagsledamöterna Ida Drougge (M) och Camilla Brodin (KD).

Andrea Femrell, VD för NNR och moderator, hälsade välkomna och underströk vikten av att komma i gång med regelförbättringsarbetet ordentligt – och att lära av goda exempel.

– Vi har experter här idag från Danmark och Finland, goda grannar vi kan lära mycket av.

Tomas Lööv, sakkunnig på NNR, inledde seminariet med att presentera några av resultaten från en nyligen genomförd SKOP-undersökning som på NNRs uppdrag mätt hur svenska företag upplever regelbördan. Undersökningen, som genomförts under många år, ger en bild av hur företagare upplever att regelbördan utvecklas år till år.

Tomas Lööv konstaterade att andelen företagare som upplever att det blivit krångligare följa statliga regler jämfört med för ett år sedan visserligen var färre än under de senaste årens mätningar, men ändå är betydligt fler än de som tycker att det blivit enklare. En riktigt positiv trend har egentligen inte synts sedan åren i början på 2010-talet.

– Då hade Sverige en näringsminister som var engagerad i regelbättringsfrågorna, och det gav resultat. Det visar att det går att göra skillnad, men att det krävs ett tydligt ledarskap, konstaterade Tomas Lööv.

Ledarskap var också en av de punkter Tomas Lööv lyfte som svar på frågan vad som egentligen kan göras för att minska regelbördan.

– Politiker frågar vad som behöver göras, problemet är att det är många parallella åtgärder som måste ske samtidigt. Det måste finnas ett tydligt ledarskap och resurser. Det måste etableras en process som inkludera så väl Regeringskansliet som myndigheter och näringsliv, och det måste finnas en systematik och långsiktighet. Det behövs bättre konsekvensutredningar som följs upp och utvärderas. Och arbetet måste börja nu, berättade Tomas Lööv.

Paul Mollerup, VD på danska Erhvervslivets EU- og Regelforum, berättade om den danska modellen, som arbetar både med nationell och europeisk regelgivning.

– Vårt jobb är att göra det lättare att driva företag i Danmark. Vårt fokus ligger på implementering i praxis, det är inte så mycket mening att försöka ändra regler.

Drygt hälften av reglerna för näringslivet har sitt ursprung på EU-nivå, och 2015 införde den dåvarande danska regeringen ett implementeringsråd som bara arbetade med EU-lagstiftning. Fokus låg på att motverka överimplementering, men ett problem var att man inte heller implementerade smart eller funktionellt, menar Paul Mollerup. Den nuvarande modellen som man arbetar med innebär ett helhetsgrepp där både det nationella regelförbättring av nationell lagstiftning och lagstiftning på EU -nivå omfattas– och en annan politisk legitimitet.

– Vi är inte politiska, inte lobbyister för olika branscher. Vi ska inte driva politik, vi ska bidra till en effektiv implementering.

I första hand jobbar man med en konsensusmodell. Det ger forumets råd och rekommendationer tyngd, men det är fortfarande upp till politikerna att ta beslut underströk Paul Mollerup,

– Lämnar vi ett förslag med konsensus är det svårare för politikerna att ignorera dem. Det är naturligtvis helt ok att välja att frångå våra rekommendationer, men då ska man vara tydligt med det. Det handlar om transparant och ansvarsutkrävande. Politikerna ska antingen följa våra rekommendationer eller förklara varför man inte gör det eller väljer en annan väg.

Johanna Jussila Hammes, VTI, berättade om hur Finland arbetar med regelverk i och från EU, och vad Sverige kan tänkas kunna lära. Hon underströk vikten av att komma in tidigt i processen, något Sverige traditionellt varit sämre på.

– Sverige kommer ofta in sent i processen, när ett färdigt förslag ligger på bordet. Frågan blir då hur man implementerar redan färdig lagstiftning på bästa sätt i Sverige, i stället för att vara med och påverka förslaget redan från början – och kanske få en lagstiftning som faktiskt passar Sverige, förklarade Johanna Jussila Hammes.

Det finska systemet ser annorlunda ut än det svenska, med färre aktörer och ett mer samlat ansvar för arbetet med beredning av EU-ärenden och konsekvensutredningsarbetet. Men Sverige kan arbeta annorlunda inom ramen för existerande statsförvaltning, tror Johanna Jussila Hammes.

– Men man måste ta till något väldigt osvenskt – ställa krav och se till att det blir konsekvenser om de inte uppfylls. Man kan kräva i myndigheternas instruktioner att de måste göra konsekvensanalyser, och håller de inte måttet skickas de tillbaka med en sanktion – förslagsvis att göra om och göra rätt på egen bekostnad. Och blir det ändå inte bättre, så kalla upp generaldirektören. Det finns många aktörer som tycker att dagens system är bekvämt, eller av egna skäl inte vill göra ordentliga konsekvensanalyser. Det krävs tydligt ledarskap för att skapa en förändring, konstaterade Johanna Jussila Hammes.

Avslutningsvis kommenterades experternas presentationer av en panel bestående av Tobias Andersson (SD) och Daniel Vencu Velasquez Castor (S), ordförande respektive suppleant i Näringsutskottet, samt av seminariets värdar Ida Drougge (M) och Camilla Brodin (KD).

Ida Drougge menade att regelförenklingsfrågorna kanske är viktigare än någonsin – inte minst med tanke på det ekonomiska läget.

– Vi kommer inte kunna stödja och kompensera företag och privatpersoner fullt ut med pengar under de tuffa månader som väntar oss, men detta kan vi göra, och det skulle göra stor skillnad både för de enskilda företagen och för hela Sveriges ekonomi. Om inte nu, när, frågade Ida Drougge retoriskt.

Camilla Brodin konstaterade att efter att i fler år jobbat med regelförbättringsfrågan i opposition är det nu upp till bevis.

– Det ligger en börda på mina axlar att berätta vad som sker i regelförbättringsarbetet. Vi tar ett större häv hellre än att bara dutta, vi vill se en genomgående och långsiktig förändring – och förbättring. Jag önskar att jag kunde ge ett datum för när det kommer vara klart, men arbete pågår.

Daniel Vencu Velasquez Castor tyckte att politiker måste vara ärliga med att det finns målkonflikter och inte smita från sitt eget ansvar.

– Är man missnöjd med hanteringen kan man faktiskt ringa generaldirektören, vi kan inte lägga över vårt ansvar på ett expertråd, menade Daniel Vencu Velasquez Castor.

Tobias Andersson höll med om att Sverige ofta kommer in för sent i processen på EU-nivå, och ibland kanske har en lite naiv inställning.

– Det är viktigt att partierna inte har grundinställningen att kommer det från EU så är det per automatik bra, vi måste påminna oss om att det kan komma förslag från EU som faktiskt missgynnar svensk konkurrenskraft – och motarbeta de förslagen och mekanismerna redan från början.

 

Presentationer:
tomas-lööv-100523.pdf
230503-Slides_Paul Mollerup_generel-præsentation-af-forummet.pdf
FIn-Swe-i-Riksdagen-10May23.pdf