Webbinarium: Stor enighet om behovet av regelförenkling i kristid
Den 16 september höll Näringslivets Regelnämnd NNR ett digitalt seminarium på temat Regelförbättring – konkurrenskraftsverktyg i tid av kris.
Företagen har under flera års tid upplevt en ökad regelbörda samtidigt som regelkostnaderna har ökat med flera miljarder, vilket drabbar tillväxt och konkurrenskraft. Samtidigt har Coronaepidemin slagit hårt mot företagen i Sverige och i omvärlden, vilket i vissa fall gör att regelbördan blir en fråga om överlevnad och återhämtning för de svenska företagen.
Under året händer flera saker som kan få betydelse för det svenska regelförbättringsarbetet. Regeringen ska fatta beslut om nya regelförbättringsmål, två utredningsuppdrag om att förenkla har lagts och riksdagen har lagt fram olika tillkännagivanden som berör regelförbättring.
NNR samlade därför representanter för riksdagspartierna och experter med erfarenhet från både näringsliv och politik för att ta tempen på det svenska regelförbättringsarbetet. Modererade, hårt men rättvist, gjorde Jörgen Huitfeldt, chefredaktör för Kvartal
NNRs VD Andrea Femrell inledde seminariet med tala om hur regelbördan och regelkostnaderna för företagen utvecklats över tid samt det svåra läge som många företag nu befinner sig i på grund av Corona-pandemin.
– I mätning efter mätning hamnar regelbördan på topp tre som hinder för företagen att växa. Frågan om går dessutom hand i hand med ökad globalisering och internationalisering eftersom regelverk och deras utformning blir en konkurrensfaktor bland andra, konstaterade Andrea Femrell.
NNR har sedan 2009 låtit SKOP intervjua företag om hur de upplever regelbördan. Dagen till ära har NNR gjort en sammanställning av samtliga resultat sedan mätningarna inleddes. Trenden är tyvärr tydlig, samtliga år med undantag för 2011 har de tillfrågade företagarna upplevt att regelbördan ökat jämfört med året innan.
– Under pandemin och den press många företag nu befinner sig under blir regelförenkling viktigare än någonsin. Regelförbättringsåtgärder har många gånger den fördelen att de inte belastar statsfinanserna tillskillnad från många andra åtgärder, sade Andrea Femrell
För att vända den negativa trenden behövs enligt Andrea tydliga kvantitativa mål och internationella jämförelser/benchmarks. Vidare en process för regelförbättringsarbetet inom Regeringskansliet med tydligt politiskt ansvar samt starka åtgärder för att hindra att regelverk fattas beslut om innan konsekvenserna är tillräckligt utredda- ett återremitteringskrav till Regelrådet.
Med anledning av pandemin föreslår NNR som ett första steg ett omedelbart stopp för ökad regelbörda. Detta gäller bland annat tvåårsstopp för nya rapporteringskrav, tillsyn och kontroll av välskötta företag, och genomförande av ny lagstiftning som medför ökade kostnader till liten nytta för företagen.
Mathias Tegnér (S) inledde paneldiskussionen mellan riksdagspartiernas företrädare genom att konstatera att Sverige har ett historiskt gott företagsklimat, och brukar hamna på topp tio av OECDs mätningar.
– Det är bra, men vi får inte slå oss till ro. Det är inte regelförbättring som är det område vi är bäst på, snarare är det där vi brukar få kritik. Och det är viktigt, fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag, och de är ofta de som drabbas värst av regelbördan, sade Tegnér.
Han påpekade att flera regeringar satt upp regelförbättring som en av sina viktigaste frågor, men ändå ser utvecklingen ut så som NNR visar. Mathias poängterade vikten av de institutionella frågorna såsom större muskler till Regelrådet, hur vi genomför EU-regler och ett implementeringsråd.
Lars Hjälmered (M) talade om förlorade år – och menade att det var det NNRs undersökning visade på. Han menar att det framförallt finns tre punkter för driva ett effektivt regelförbättringsarbete: Praktisk regelförenkling- att ta bort hinder som skapar mycket merarbete till liten nytta. Processfrågor- att förändra hur vi fattar beslut i Sverige, att stärka regelförbättringsarbetet inom Regeringskansliet samt återremittera bristfälliga konsekvensutredningar till Regelrådet.
– Och så är det miljötillstånden. Det är en återkommande fråga vem man än pratar med som kostar mycket tid och krångel. Jag efterfrågar inte en sänkning av miljökraven, men vi måste se över regelverket. Idag går det inte att förutse hur lång tid ett ärende kan komma att ta eller vad det kan komma att kosta. Jag ska inte tala för eller emot gruvor här, men det finns några tydliga exempel. Ansökningarna i Kallak-fallet har legat på först Dambergs och sedan Baylans bord i fyra år nu. Det påverkar naturligtvis företagen, men också Sveriges attraktionskraft, konstaterade Hjälmered.
Tobias Andersson (SD) sa att han uppskattar den förenklingsresa som näringsminister Ibrahim Baylan genomfört, men vill se konkreta resultat för företagen runt om i landet.
– Det finns tillkännagivanden från Riksdagen som legat på regeringens bord uppemot ett decennium, danstillståndet till exempel. Vi måste gå från brandtal till att faktiskt se till att lösa problemen, menade Andersson.
Andersson ville istället se ett förstärkt mandat för Regelrådet – att det flyttas från Näringsdepartementet till Statsrådsberedningen och får en stoppfunktion avseende konsekvensutredningar. Han vill också ha en återkommande förenklingsresa, helst varje år, och att exempelvis NNR kan ha en samordnande funktion att hämta in och sammanställa åsikter från landets företagare som ministern måste svara på. Vidare att avstå från överimplementering
Peter Helander (C) berättade att han talat med Maud Olofsson som stått bakom mycket av den tidigare regeringens arbete i frågan.
– Jag ska inte upprepa allt hon sa här, men andemeningen var att vi måste ”piska” myndighetscheferna framför oss, berättade Helander.
Helander och C vill föra in regelförenklingen i hållbarhetsarbetet och menar att regeringen måste ge sina myndigheter tydligare direktiv i regleringsbreven. Han vill också se ett utbildningspaket för myndigheterna och tydliga incitament för att arbeta med regelfrågorna. Likaså en anpassning till små- och mikroföretags villkor. Det är exempelvis inte rimligt att den lilla sparbanken Rättviks Bank hemma i Dalarna måste förhålla sig till samma regler som Deutche Bank, menar Helander.
Camilla Brodin (KD) konstaterade att företag är grunden för hela vår välfärd.
– Samtidigt måst småföretagare lägga i snitt 10 timmar i veckan på administration och sex av tio anger regelbördan som ett tillväxthinder.
De regelförbättringspolitiska målen måste bli tydligare, menade Brodin. Det kan vara att komma ner till 2013 kostnadsnivåer eller att följa OECD-index. Detta samtidigt som det måste vara mätbart. En sammanhållen handlingsplan behöver finnas. Konsekvensanalyserna måste hålla bättre kvalitet – idag håller en av tre inte måttet. Regelrådet måste komma in tidigare i processen, och ha rätt att sätta stop. Sverige behöver införa en ny process för regelförbättringsarbetet. Här är systemet i Danmark ett föredöme, där de olika aktörerna är med från början och kan komma med råd och förslag.
Arman Teimouri (L) menade att han som företagare kan konstatera att regeringen misslyckats med regelförenklingsarbetet.
– Det ska vara lätt att göra rätt. Ett bättre företagsklimat med lägre skatter vinner alla på.
Teimouri är orolig för en återinförd revisionsplikt som han menar skulle medföra merkostnader på miljarder för småföretagen. Och oavsett en pandemi eller ej måste regeringen avstå överimplementering av EU-direktiv och öka effektiviteten i offentlig sektor via exempelvis digitalisering. Det finns stor enighet i dessa frågor, konstaterade Teimouri. Förändringarna borde därför vara ganska lätta att driva igenom
Amanda Palmstierna (MP) talade om ändamålsenliga regler.
– Det finns många ålderdomliga regler som måste ses över, vilka blir en hämsko. Regler som inte är ändamålsenliga måste tas bort samtidigt som systematisk utvärdering måste ske av hela regelverk. Det är ytterst en fråga om konkurrenskraft.
Fokus bör ligga på egenföretagare och mikroföretagare, menade Palmstierna. Det har varit en väldigt tung period för dem. När det gäller EU-regler och överimplementering så är det viktigt att se til ändamålsenligheten och inte ta in onödiga regler.
Riksdagspolitikernas dragningar följdes av kommentarer från Elisabeth Thand Ringqvist, företagare och ordförande i Regelrådet, fd politiskt sakkunnig (C) med mera, samt Stefan Stern, rådgivare åt bl a Wallenberg Foundations AB och Nordstjernan och fd statssekreterare (S).
Och vad tyckte de då om dagens insats?
Jodå, det är ju inga fel på ambitionerna konstaterade Stern, men det händer inte så mycket. Delvis på grund av fel fokus.
– Regeringskansliet är en gigantisk konflikthanteringsmekanism. Där ska man väga alla nya regelverk mot ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser. Tar man inte lika stor hänsyn till näringslivet som till de övriga från början, så kommer det inte spela så stor roll. Då blir det inga jobb, ingen välfärd, menade Stern.
Har regelförbättringsfrågorna högre prioritet nu?
– Nej, svarade Thand Ringqvist. Representanterna i näringsutskottet är besjälade, men det räcker inte. Men det finns nya nyanser i diskussionen, och det beror delvis på NNRs arbete. Baylans förenklingsresa signalerar även internt i Regeringskansliet att det är viktigt. Men detta får inte försvinna i krishanteringen nu.
Samtidigt konstaterade Stern att det utanför regeringens och samarbetspartiernas 73 punkter inte finns någon majoritet.
– Riksdagen kan strunta i tillkännagivanden och stifta lag i stället. Vidare diskuteras idag återinförande av arvs- och gåvoskatten, en försämring av 3:12 reglerna och nya kapitalskatter. Det skulle kraftigt försämra företagsklimatet igen, och Sveriges konkurrenskraft.
Andrea Femrell var avslutningsvis ändå hoppfull.
– Vi är optimister och vana vid långa ledtider. Det finns idag en stor samsyn som vi ska ta tillvara på, konstaterade Femrell.
Och panelens engagemang i regelförbättringsfrågorna gick trots allt inte att ta miste på.