NNR Nyheter 5 2022

40 år för regelförbättring har ramat in NNRs verksamhet under året. NNRs 40-årsjubileum nådde sin höjdpunkt i oktober med ett trevligt och välbesökt mingel. Dagen till ära gavs också ut en essä om Regler på gott och ont. Ni kan läsa mer om det längre ner i nyhetsbrevet. Lagom till firandet kom också regeringsunderlagets Tidöavtal, vilket sedan följdes upp med en ny höstbudget. Jag kan glädjande konstatera att den ”nya” regeringen kommer att arbeta med att sänka företagens regelkostnader och se över frågan om genomförande och överimplementering av EU-lagstiftning. Visst, det har sagts förr och av många politiker – regelförbättring är viktigt och företagens kostnader behöver minska. Men nu står det där svart på vitt och det kommer vi att ta fasta på.

Det som jag ser som viktigast på kort sikt är att få till en samordnings- och samrådsfunktion inom och mellan Regeringskansliet och näringslivet för att kunna starta upp arbetet och prioritera rätt saker. Fyra år för en regering går fort och ska man nå resultat krävs en rivstart. En annan viktig del är såklart arbetet med att genomföra de förslag som Förenklingsutredningen (SOU 2021:60) lämnat om en förstärkt regelprocess. Till detta ska läggas det svenska ordförandeskapet i EU som inleds vid nyår. I regelförbättringshänseende har Sverige där en viktig uppgift att fylla bl a när det gäller att leda rådets arbete och trycka på vikten av att den lagstiftning som kommer att läggas fram får effekterna för företagen belysta före det att beslut fattas.

Det finns mycket att säga om år 2022 sett ur ett företagarperspektiv. Året går nog knappast till historien som ett av det bästa. Men ur ett regelförbättringsperspektiv så har det ljusnat och det gör att jag ser fram emot år 2023 med stor tillförsikt.

Jag vill tillönska er alla en god jul och ett gott nytt regelförbättringsår!

Det återstår förstås att se, men det finns lovande skrivningar i exempelvis Tidöavtalet där en av punkterna adresserade en sänkning av administrativa regelkostnader för företagen. Även i budgeten står att ”de många små företagen behöver lättnader från byråkrati och administration”. Vidare skrivs det att ”Regelbördan och administrationen behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i så stor utsträckning som möjligt, vilket är det som i längden skapar tillväxt och jobb”. NNR har ställt sig positiva till ambitionerna och skriver i en kommentar:

– Den väg regeringen nu börjat staka ut är positiv – det gäller dock att regelförbättringspolitiken får praktiskt genomslag i hela Regeringskansliet och bland myndigheterna, säger Andrea Femrell.

Läs mer här om hur NNR kommenterar Tidöavtalet respektive budgeten.

Regeringen behöver all hjälp den kan få för sätta igång arbetet med att lätta företagens regelbörda och det finns redan framtaget en åtgärdskatalog, i form av Förenklingsutredningen. Denna har lämnat flera konkreta förslag på hur förstärkningar av regelförbättringsarbetet och den process som behövs för att driva på det bör utformas. Det samlade näringslivet står bakom utredningens förslag om en förstärkt regelförbättringsprocess, vilket NNR och dess medlemmar påtalade i en debattartikel i Dagens Industri den 22 oktober.

Läs artikeln här.

I flera år har NNR granskat regleringsbreven för ett antal utvalda myndigheter var verksamhet påverkar företag och medlemsorganisationer. Trenden har i flera år varit negativ, trots att regleringsbreven är regeringens främsta styrverktyg för att påverka myndigheternas verksamhet och prioriteringar. Med anledning av den nya regeringen har NNR därför under veckan skickat ett brev till regeringens statssekreterare med en uppmaning om att i skrivandet av kommande regleringsbrev ge berörda myndigheter i uppdrag att arbeta med regelförbättring.

Att konsekvensanalyser ska vara väl utförda och användas i regelgivningen är något som NNR mycket länge drivit och påtalat. I ett exempel rörande certifiering av pannoperatörer åskådliggörs hur motsatsen kan se ut. Tillsammans med LRF och TMF har NNR tagit fram en egen konsekvensanalys över kostnader i samband med förändring av reglerna på detta område och kunnat med förhållandevis enkla medel visa att kostnaden för certifiering av pannoperatörer kommer att bli fyra gånger så stor som de beräkningar Arbetsmiljöverket själva gjort.

NNR menar att det man inte mäter kan man inte heller kontrollera och detta belyser än en gång vikten av bra konsekvensutredningar.

– Det är alltid viktigt att myndigheter och andra regelgivare tillför resurser för att beräkna effekterna av sina regleringar, annars blir det dyrt för företagen. I förlängningen blir det också en fråga om företagens respekt för reglernas intentioner, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Läs mer här.

Den 19 oktober höll Näringslivets Regelnämnd NNR mottagning med bubbel och tårta för att fira organisationens fyrtioårsjubileum. Minglet var välbesökt, stämningen var hög – och förstås diskuterades det regler, både från förr och nu.

Ett välfyllt program underhöll gästerna. Stig-Björn Ljunggren presenterade sin jubileumsessä han skrivit på uppdrag av NNR. De båda före detta näringsministrarna Maud Olofsson (C) och Björn Rosengren (S) berättade om erfarenheterna från regelförbättringsarbetet under sin tid som ministrar. Tobias Andersson (SD), ordförande i näringsutskottet, gratulerade NNR på jubileumsdagen och berättade att han såg ljust på framtiden för regelförbättringsarbetet. Fredrik Olovsson (S), ledamot av näringsutskottet, gratulerade också han och talade om vikten av ordentliga konsekvensanalyser – att tänka efter före. NNRs VD Andrea Femrell avslutade med ett tal om NNR förr, nu och i framtiden.

Läs mer här.

Stig-Björn Ljunggren, statsvetare och politisk chefredaktör på socialdemokratiska Sydöstran, fick under året i uppdrag att skriva en essä med anledning av NNRs 40 årsjubileum. Den innehåller filosofiska betraktelser över regler ur olika perspektiv och har därmed titeln ”Regler på gott och ont”. Han säger själv så här:

– Jag brukar beskriva staten som en smart predator. Ta biodlaren som exempel. Biodlaren tar binas honung, men ersätter den med sockervatten så att bina har något att leva på under vintern. Biodlaren tar något, men lämnar också något. En björn, å andra sidan, slår sönder bikupan, stjäl honungen och lämnar samhället i ruiner. Bra reglering handlar bland annat om att reformera björnar till biodlare, berättade Ljunggren

Läs skriften här: jubileumsessä och det vidhängande blogginlägget på Regelbloggen här.

Med anledning av 40-årsjubileet har även Regelbloggen passat på att fira med en serie inlägg. I intervjuer med tidigare ordföranden Gert Karnberger och Ulrik Wehtje och nuvarande ordförande Ulf Lindberg blickar bloggen tillbaka över NNRs historia. Dessutom har ett antal vänner av regelförbättring runt om i Sverige gästbloggat om regelförbättring och NNRs arbete, så som Christian Ekström, VD för Skattebetalarnas Förening och Lotta Stern, VD för Ratio.

Läs inläggen på Regelbloggen här.

Sverige blir ordförande i EU den 1 januari 2023. I december kommer de slutliga politiska prioriteringarna och det svenska ordförandeskapets arbetsprogram att presenteras. Utgångspunkten för dessa är den allmänna politiska inriktning som redan presenterats och som sammanfattats i följande fem rubriker utan inbördes ordning; Skapa säkerhet för EU:s medborgare och stärka EU:s roll i världen, Stoppa den organiserade brottsligheten, Snabba på klimatomställningen, Stärka EU:s konkurrenskraft för framtidens jobb, Slå vakt om unionens grundläggande värderingar. När det gäller arbetet inom rådet beträffande regelförbättring kommer diskussionen att vara inriktad på konkurrenskraft och klassiskt viktiga ämnen inom regelförbättring som t ex konsekvensanalyser.

Läs mer om det svenska ordförandeskapet här.

Vi finns på Facebook, Linked In och på Instagram. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.