Pressmeddelande: Myndigheter bäst, kommittéer sämst enligt Regelrådets granskning
Statliga Regelrådet publicerade den 21 februari sin årliga granskning av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås. Det totala resultatet har förbättrats i år jämfört med föregående år, 66 procent av konsekvensutredningarna uppfyller kraven. Flest godkända återfinns hos förvaltningsmyndigheterna medan kommittébetänkandena uppvisar lägst andel godkända konsekvensutredningar – 41 procent.
– Det är glädjande att på totalen kunna konstatera en förbättring jämfört med föregående år. Samtidigt går det inte att utifrån årets resultat dra slutsatsen att detta är en bestående trend för regelgivare, ex. Regeringskansliet och förvaltningsmyndigheter. Även ärendenas karaktär påverkar statistiken. Ska vi uppnå acceptabla nivåer beträffande kvaliteten på konsekvensutredningarna krävs en tydlig politisk prioritering och styrning samt att hela processen med konsekvensutredningar ses över. Ett beslut bör som princip inte kunna fattas förrän konsekvensutredningen är komplett och fått godkänt i Regelrådets granskning. En återremitteringsfunktion vore mycket effektiv, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.
Regelrådets granskning visar att kommittébetänkandena, som är omfattande utredningar som behandlar grundläggande frågor, uppvisar sämre resultat. Rådet pekar också på att utredningsdirektiven (som styr kommittéernas arbete) är snäva och begränsande, vilket gör utrymmet mindre för utredaren att lämna alternativa förslag till lösningar. Regelrådet vill också komma in tidigare i granskningsprocessen jämfört med idag.
– Från näringslivets sida instämmer vi i flera av de åtgärder som Regelrådet föreslår för att förbättra arbetet med konsekvensutredningar. Konsekvensutredningsarbetet måste förstärkas med kompetens och finansiella resurser, i synnerhet i de tidiga skeendena av lagstiftningsprocessen då handlingsutrymmet är som störst att kunna utforma alternativ och regler som kan vara kostnadseffektiva. Krav måste också ställas på upprättande av nationella konsekvensanalyser av EU-förslag. Regelrådets granskning måste ske tidigt och tillmätas en större tyngd än vad det gör idag, en remissinstans bland alla och sent i processen, fortsätter Andrea Femrell.
Förutom Regelrådet självt och NNR så har flera instanser såsom Riksrevisionen, Statskontoret, Tillväxtanalys, Arena Idé och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi konstaterat att processen och kraven på konsekvensutredningarna behöver ses över och skärpas upp i olika delar. Vidare har OECD granskat hur medlemsstaterna, däribland Sverige, implementerat OECDs rekommendationer gällande bl a konsekvensutredningar.
– Det är nu många som säger samma sak och det är skäl nog att ta ett helhetsgrepp på frågan om konsekvensutredningar. Om inte annat av ren självbevarelsedrift. Vill verkligen våra beslutsfattare gå vidare med förslag där konsekvenserna inte finns beskrivna? avslutar Andrea Femrell.
Regelrådets årsrapport 2019 finns här.
För mer information, kontakta gärna:
Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR
Mobil 073-020 56 80
E-post: andrea.femrell@nnr.se
Christina Fors, sakkunnig Näringslivets Regelnämnd NNR
Mobil 070-305 70 95
E-post: christina.fors@nnr.se