Pressmeddelande: Orimliga prisskillnader för livsmedelskontroller

Från 2 600 kr upp till 28 000 kr i kontrollavgift. Där en kommun beräknar två timmars tillsyn, anger en annan 28 timmar för samma sak. Den dyraste timtaxan är 90 procent dyrare än den billigaste. Så stor skillnad är det på identiska livsmedelskontroller i Sveriges kommuner – och detta också visar hur olikt företagsklimatet kan vara.

Detta enligt Näringslivets Regelnämnds, NNR, nya rapport ”Livsmedelskontroll – tillämpning, klassning, avgifter och samverkan”. I rapporten redogörs resultaten för landets samtliga kommuner som fått möjlighet att svara på enkätfrågor om hur de hanterar livsmedelskontroller. Rapporten är del fem av sex i en serie som undersöker och följer upp kommunernas tillämpning av regler gentemot företagen. Förra undersökningen gjordes 2012.

Livsmedelskontroller av butiker och anläggningar som säljer mat ska se till att konsumenterna får säkra livsmedel, att de inte blir vilseledda och att informationen om livsmedlet är korrekt och begriplig. Det är kommunerna som gör livsmedelskontrollerna i butikerna och för detta tar de ut en avgift, som bestäms av kommunens timtaxa och antalet timmar som kommunen anser att en viss butik eller anläggning ska ha.

– En kommun har höjt sin kontrollavgift med hela 23 000 kronor på fyra år. I genomsnitt har kontrollavgifterna höjts med 29 procent och timtaxorna med 17 procent sedan NNRs förra undersökning. Detta ligger långt över såväl konsumentprisindex som löneökningar och det finns all anledning för kommunerna att fundera över om kostnaderna verkligen motsvarar motprestationen, menar August Liljeqvist, sakkunnig på NNR och rapportförfattare.

Den kommun som bedömer lägst kontrolltid för exempelbutiken anger 2 timmar medan den som ligger högst bedömer 28 timmar, en orimligt stor skillnad.  Billigast kontrollavgift finner vi i Rättvik, Göteborg och Haparanda där butiksinnehavarna får betala cirka 25 000 kronor mindre än i den dyraste kommunen.

En majoritet av kommunerna uppger att fokus för kontrollen i första hand är att kontrollera och dokumentera brister snarare än rådgivning och stöd. NNR menar att en förskjutning till att föra dialog och ge goda råd troligen på sikt hade kunnat ge både högre livsmedelssäkerhet och bättre resultat.

– Som i så många andra sammanhang är attityd och förståelse för företagares vardag i sig en viktig nyckel. Ökad dialog och en prissättning som motsvarar tillsynen är vägen att gå. Det finns överhuvudtaget ingen anledning att kostnaderna skall variera så mycket beroende på vilken kommun man finns i. Här ser vi en klar hemläxa till kommunerna, menar Andrea Femrell, VD NNR.

Rapporten Livsmedelskontroll – Tillämpning, klassning, avgifter och samverkan finns här.

För mer information, kontakta

August Liljeqvist, sakkunnig och projektledare, NNR, 072-717 70 92 eller august.liljeqvist@nnr.se

Andrea Femrell, VD NNR, 073-020 56 80 eller andrea.femrell@nnr.se

Dela den här sidan