Pressmeddelande: Regeringens nya konsekvensutredningsförordning lämnar flera frågor obesvarade

Näringslivets Regelnämnd (NNR) har länge drivit frågan om att konsekvensutredningarnas kvalitet måste förbättras så att syftet med de regler som omfattar företagen uppnås till en så låg kostnad som möjligt. Konsekvensutredningarnas kvalitet har under lång tid varit undermålig, vilket Regelrådets granskningar gång på gång visat. Därför är det positivt att regeringen sett över regelverket. Tyvärr lämnas dock ett antal viktiga frågor olösta, samtidigt som regeringens egen regelgivning inte omfattas.

– Kraven på konsekvensutredningar måste omfatta alla regelgivare om det ska få effekt. Den nya förordningen omfattar inte Regeringskansliet, vilket är en stor brist. Genom att exkludera Regeringskansliet från kraven kommer åtskilliga ärenden med potentiellt stora effekter för företag och samhälle aldrig att omfattas av kraven, trots att det är där det som mest skulle behövas. Regeringen måste därför på annat sätt se till att motsvarande krav gäller också för dem själva, säger Andrea Femrell, VD för Näringslivets Regelnämnd.

En viktig förklaring till konsekvensutredningarnas bristande kvalitet har bland annat varit att regelgivarna inte haft krav på sig att beakta Regelrådets synpunkter och att rådet till följd av befintlig reglering kommit in för sent i processen med sina synpunkter.

– För att konsekvensutredningarnas kvalitet ska öka och regelverket därmed ska bli kostnadseffektivt, krävs både förutsättningar och incitament. Förutsättningar i form av resurser och kompetens i det operativa arbetet med att ta fram konsekvensutredningar, liksom att Regelrådet kan komma in ännu tidigare i regelgivningsprocessen. Incitament i form av återremitteringskrav av bristande konsekvensutredningar till Regelrådet. Detta löses inte i och med den nya förordningen. NNR förutsätter därför att regeringen återkommer i denna fråga eftersom det annars med stor sannolikhet inte kommer att ske någon förbättring av kvaliteten, vilket även fortsatt kommer leda till ineffektiva regelverk och ökad regelbörda, fortsätter Andrea Femrell.

Den nya förordningen ställer krav på att redovisa skäl till eventuell överimplementering, liksom krav på en beskrivning av hur och när konsekvenser av ett regelförslag kan utvärderas. Detta är ett steg i rätt riktning, både mot bakgrund av den ökande mängd lagstiftning som emanerar från EU, men också att utvärderingar av regelgivningen behöver ske på ett mer systematiskt sätt. Samtidigt är det viktigt att detta utvecklas mer för att uppnå önskad effekt.

– Den nya förordningen har blivit mer allomfattande och gäller inte bara regelgivning som träffar företag, vilket kan tolkas som att den gått i en mer samhällsekonomisk inriktning. Det är inte fel, men det gör det ännu viktigare att i det praktiska arbetet inte tappa fokus på frågan om konkurrenskraft. Det hade varit önskvärt om det på något sätt hade framgått av förordningen, säger Andrea Femrell.

Förordningen ger framförallt Ekonomistyrningsverket (ESV), men i viss mån också Regelrådet, viktiga uppgifter som rör vägledning och metodutveckling.

– Ett stort ansvar ligger nu på ESV att förtydliga, likrikta och vidareutveckla arbetet med konsekvensutredningar och fylla ”luckor” som förordningen har. Näringslivet bör involveras i detta arbete. Det bör också finnas beredskap att genomföra förändringar i förordningen där det visar sig nödvändigt, avslutar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd.

Läs regeringens förordning om konsekvensutredningar här.