Vad händer på regelförbättringsområdet? Medlemsseminarium med företrädare för regeringen och NNR
Onsdagen den 3 december bjöd NNR in sina medlemsorganisationer till ett seminarium med temat ”Vad händer på regelförbättringsområdet?”. Medverkade gjorde Joakim Bourelius, politisk sakkunnig på Näringsdepartementet, som berättade om vad regeringen vill på regelförbättringsområdet och Andrea Femrell, VD för NNR, som redogjorde för näringslivets prioriteringar och önskemål.
NNRs ordförande Ulrik Wehtje hälsade deltagarna välkomna och Andrea Femrell presenterade dagens huvudtalare.
Joakim Bourelius, politisk sakkunnig på Näringsdepartementet, inledde med att konstatera att mycket på regelförenklingsområdet skulle kännas igen från Alliansregeringen.
– Sverige är ett land med goda förutsättningar, men det går inte att blunda för att andra länder springer snabbare. Det gäller inte minst när det gäller forskning och utveckling, vilket ger andra länder möjlighet att komma ikapp och gå om Sverige i den internationella konkurrensen.
Regeringens mål är ambitiösa: Sverige ska ha EUs lägsta arbetslöshet 2020. För det krävs investeringar, i infrastruktur, forskning, utbildning och bostäder. Dessutom krävs det fler växande företag.
– Det krävs också regelförenklingar för att företagen ska bli fler och för att företagen ska växa, menade Bourelius.
Regelförenkling är prioriterat för regeringen och den avser tillämpa ett brett angreppssätt.
På regional och lokal nivå innebär det till exempel att korta handläggningstiderna, ge bättre service och att öka förståelsen för företagens villkor.
På EU-nivå handlar det främst om att ”tänka småskaligt först”- det som fungerar för små företag fungerar oftast också för stora, men inte alltid tvärtom. Det handlar också om att arbeta för bättre konsekvensutredningar och uppföljningsbara mål.
På nationell nivå innebär det att ge mätbart bättre service hos fler myndigheter, att göra det lättare att lämna uppgifter och göra bättre konsekvensutredningar.
– Målet är att de administrativa kostnaderna för företagen ska vara lägre 2020 än de var 2012, berättade Bourelius.
En annan utmaning är att få till stånd det så kallade TTIP-avtalet mellan EU och USA. För Sveriges del skulle det kunna innebära en ökad export till USA med 17 procent och en ökad import med 13 procent.
Bourelius avslutade sitt föredrag med att be om råd och synpunkter från NNRs medlemmar att ta med sig tillbaka till Näringsdepartementet.
– Det regeringen eftersträvar är förenklingsarbete genom samverkan. Sammarbetsregeringen, hur märkligt namnet må låta en dag som denna, vill samverka, sade Bourelius avslutningsvis.
Frågestunden blev intensiv och kom huvudsakligen att handla om hur målen skulle uppnås och hur regering och myndigheter skulle undvika att snärja in sig i än fler och krångligare regler på vägen.
NNRs ordförande Ulrik Wehtje sade att mål som ”enklare och bättre” är till föga förpliktigande.
– Alliansens 25 procentsmål må aldrig ha uppfyllts men det hade i vart fall fördelen att det var något konkret att peka på och att följa upp, påpekade Wehtje.
NNRs VD Andrea Femrell fortsatte med att ge en kort resumé av de senaste årens regelförenklingsarbete och beskriva framtidens utmaningar.
Företagens behov är och har alltid varit ändamålsenliga, kostnadseffektiva och lättöverskådliga regler berättade Femrell.
– Om kostnaderna för att följa regelverken blir högre än nödvändigt finns det mindre kvar att använda till investeringar och expansion för företagen. Detta leder i sin tur till sämre tillväxt. Därför är regelförbättring viktigt, konstaterade Femrell.
Den förra regeringens mål om att minska de administrativa kostnaderna satte fokus på frågan om reglers kostnader, vilket varit positivt. Problemet var att den modell som användes inte tog hänsyn till de övriga kostnader företagen har till följd av regelverk, vilka ofta har en större påverkan och betydelse än de administrativa kostnaderna. Detta har bl a lett till att flera av företagens prioriterade områden många gånger inte beaktats. Till exempel var de tre mest kostsamma områdena enligt regeringens mätningar associationsrätt, bokföring och livsmedelshantering medan företagens prioriteringar och förbättringsförslag finns inom områdena skatt- & moms, specifika branschregler, arbetsrätt och miljöregler.
Det första av de övergripande regelförbättringsförslag som NNR tagit fram är därför att de förändringar som görs i existerande regelsystem bör vara de som företagen i Sverige efterfrågar.
Fortsatt viktiga frågor för NNR och näringslivet är också att få bättre konsekvensutredningar, utvärdera olika regelverks effekter, förenkla och minska företagens uppgiftslämnande samt att tillämpningen av reglerna hos myndigheter och kommuner blir mer enhetlig.
Regeringen måste också ta sig an frågan om överimplementering av regelverk från EU. Till att börja med behövs en gemensam, övergripande definition om vad gold-plating är för att kunna arbeta vidare med frågan. NNR och Regelrådet har tagit fram ett förslag på en sådan definition och NNR kommer fortsätta arbeta för att regeringen genom för det förslag som finns på dess bord.
– Vilken regering som än sitter vid makten nästa år måste fortsätta arbetet med regelförbättring. För att lyckas måste det finnas en vilja att förenkla och förbättra för näringslivet, att lyssna på företagen- och det gäller samtliga departement, konstaterade Femrell.