NNR Nyheter 2 2022

Ibland frågar man sig varför förändring är så svårt. Det kan finnas flera svar på den frågan, beroende på vilka som tillfrågas. Några skulle säga vanans makt, andra att förändring kan vara hotfullt – man vet vad man har, men inte vad man får. Någon skulle peka på avsaknad av behov eller bristande problemformulering. En tredje skulle hänvisa till känslor eller fakta. Befintliga strukturer och system är ytterligare en förklaringsmodell eller varför inte risken för minskad makt och egenintresset.

Oavsett vad så tar förändring tid. Det om något har vi på NNR lärt oss under de 40 år som vi drivit frågan om förbättrade och förenklade regler för företag. Inledningen av detta år har, likt f g år och som ni också kan läsa om i nyhetsbrevet, återigen bjudit på rapporter om kostnadsökningar och en upplevd stiltje när det gäller genomförande av nödvändiga reformer. Detta samtidigt som det finns en uppsjö av förslag på reformer och bevis för stora vinster för samhället om de genomförs.

Jag vill ta mig friheten och säga att det nu finns väldigt få argument kvar, om ens några, för att inte förespråka en förändring när det gäller regelförbättringspolitiken i Sverige. Det förestående valet satt i en regelförbättringskontext bör därför i mitt tycke handla om hur föreslagna reformer ska genomföras – inte om eller vad som behöver genomföras. NNR har som ett led i detta bjudit in samtliga partiers talespersoner i näringspolitiska eller regelförbättringspolitiska frågor till ett samtal i seminarieform om detta den 18 maj, mer om det längre ned i nyhetsbrevet.

Vi står nu som jag ser det på tröskeln till vad som skulle kunna bli ett nytt och sunt sätt att se på hur regler tas fram, används och utvärderas på ett för samhället och företagen kostnadseffektivt sätt. Om det ska bli verklighet måste dock politiken våga se framåt och våga tänka nytt, inse behovet, lita till fakta, ändra strukturerna och släppa sitt egenintresse. Om det mot förmodan behövs ytterligare 40 år, så står NNR redo att fortsätta driva på.

Företagen har under flera års tid upplevt en ökad regelbörda och regelkostnaderna har ökat med flera miljarder kronor under de senaste åren, vilket drabbar tillväxt och konkurrenskraft.

Välkommen till NNRs seminarium inför valet med partiernas talespersoner i regelförbättringsfrågor. Vi kommer att diskutera vad de politiska partierna anser behöver göras inom regelförbättringsområdet och vad deras prioriteringar blir om de vinner valet. Seminariet går av stapeln den 18 maj kl. 09.30-11.00 på Näringslivets Hus, Storgatan 19, lokal Wallenbergaren.

Läs mer och anmäl er här.

Riksdagen behandlade regeringens skrivelse om en förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga den 17 mars. I skrivelsen redogör regeringen bland annat för sina nya mål för förenklingspolitiken.

Sammantaget kan konstateras att det finns en stor enighet i riksdagen om att regelförbättringsfrågorna är viktiga. Flera ledamöter konstaterade också regelbördan ökat och att det därför krävs åtgärder inom ett flertal områden för att vända denna utveckling.

Läs NNRs kommentar här.

Näringslivets Regelnämnd NNR och dess medlemmar presenterar minst ett regelförbättringsförslag varje vardag ända fram till valet den 11 september. Förslagen skulle, om de genomförs, bidra mycket positivt till företagens – och därmed landets – tillväxt och konkurrenskraft.

Vilka regelverk behöver enligt svenska företag förändras, förenklas och förbättras? Som svar på denna fråga har NNR tillsammans med sina medlemmar tagit fram ett antal regelförbättringsförslag inom olika områden som nu kommer att presenteras varje vardag fram till valet.

Förslagen kommer presenteras på Näringslivets Regelnämnd NNRs Instagram @naringslivetsregelnamndnnr och på hemsidan nnr.se.

Läs mer här.

Tillväxtverket har nyligen presenterat sin rapport om regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft år 2021. Den visar att företagens administrativa kostnader och produktionskostnader fortsätter att öka, år 2021 med ca 1 miljard kr.

– Regeringens nya mål för förenklingspolitiken kräver konkreta verktyg för att kunna bli verklighet och vända trenden. Dessutom behöver hela regelförbättringsprocessen inom Regeringskansliet förbättras, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Läs NNRs kommentar här.

Den 30 mars presenterades i en debattartikel i Altinget en ny studie om regelbördans betydelse för tillväxt och arbetslöshet gjord av ek. dr Lars Pettersson och postdoc Emma Lappi. Studien föredrogs samma dag vid NNRs webbinarium ”Swedish Better Regulation Work in an International Perspective”. Studien undersöker hur en minskad regelbörda skulle påverka produktion, arbetslöshet och tillväxt i Sverige.

Metoden som använts är en jämförelse av olika länders resultat i Världsbankens index Ease of Doing Business (EBD). Framtagen modell visar att om Sverige skulle förbättra sitt resultat i EBD från dagens 82 till 90 (en förbättring med 10 procent), så skulle det ge effekter som motsvarar cirka 1,3 procentenheters snabbare ekonomisk tillväxt per år. Det motsvarar cirka 40 procent snabbare tillväxt än genomsnittet för de senaste åren. Arbetslösheten skulle dessutom sjunka med drygt tre procentenheter, från dagens dryga åtta procent till cirka fem procent.

Läs debattartikeln om studien här.

Läs studien i sin helhet här.

Den 26 mars var det exakt 40 år sedan det hölls konstituerande stämma för Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD) – det som så småningom skulle bli Näringslivets Regelnämnd NNR. En anledning att fira, men också att blicka framåt. För regelförbättringsarbetet har inte blivit mindre viktigt med åren.

– På medlemmarnas uppdrag har NNR verkat för rättvisa och konkurrenskraftiga villkor för svenska företag i 40 år. Det är ett arbete utan slut. Nya regelverk tillkommer ständigt, andra omprövas, men någon kommer alltid att behöva företräda företagens intresse i regleringsarbetet. Jag stolt över det arbete som gjorts i regelförbättringens tjänst under de senaste 40 åren, men ser också fram emot vårt fortsatta arbete. Näringslivet behöver tydliga, enkla och kostnadseffektiva regler för att kunna bidra till en stark ekonomi, fler arbetstillfällen och vår gemensamma välfärd, säger NNRs VD Andrea Femrell.

Läs mer här.

Det är valår och Regelpodden pratar i sin valspecial med partiernas regelförbättringspolitiska talespersoner om deras prioriteringar på området.

Sedan sist har vi hunnit prata med Mathias Tegnér (S), Camilla Brodin (KD) och Per Schöldberg (C). Dessa finns att lyssna på här och snart kommer vi att publicera poddavsnitt med resterande partiföreträdare.

Den 30 mars arrangerade NNR webbinarium på temat ”Svensk regelförbättring i ett internationellt perspektiv – Hur står sig Sverige?”

Där diskuterades bland annat resultaten i OECDs undersökning Regulatory Policy Outlook 2021 utifrån ett svenskt perspektiv, vikten av internationellt regelsamarbete för att möta gränsöverskridande utmaningar och behålla konkurrenskraften, samt hur Nya Zeeland arbetat aktivt med just detta.

Se seminariet i efterhand eller läs hela referatet här.

Vi finns på Facebook, Linked In och på Instagram. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.