NNR Nyheter 3 2020

Kan minskat krångel rädda företagen efter Corona-krisen?

Prestige och gamla käpphästar har lagts åt sidan och gemensamma ansträngningar har gjorts då stora delar av näringslivet befinner sig i kris på grund av Coronapandemin. Ordentliga åtgärder behövs så att företagen ska ha en chans att komma på fötter och bli konkurrenskraftiga igen. NNR har tagit fram ett antal förslag som kan bidra till lättnader i återuppbyggnadsfasen för svenska företag och stärker deras konkurrenskraft. Mer om dessa kan du läsa i detta nyhetsbrev.

En annan större nyhet är att vi inom kort kan presentera den nya upplagan av NNRs kommungranskningar. I dessa finns det en hel del för kommunerna att uppmärksamma och lära sig av varandra, samt också en del ljusglimtar. Utan att avslöja för mycket kan sägas att det fortfarande spelar en stor roll för företaget i vilken kommun man etablerat sig…

Jag önskar alla läsare en fin, frisk och krångelfri sommar. Vi ses igen till hösten då vi bl a kommer att bjuda på fler kommunrapporter och ett regelförbättringswebbinarium!

Andrea Femrell,
VD Näringslivets Regelnämnd NNR

Omedelbart stopp för ökade regelkostnader och regelbörda

Svensk ekonomi och svenskt näringsliv är utsatt för hård press till följd av den pågående Coronapandemin. Näringslivets Regelnämnd NNR anser att det behövs ett omedelbart stopp för en fortsatt ökning av regelkostnaderna och regelbördan och presenterar därför ett antal skarpa förslag inom regelförbättrings- och regeltillämpningsområdet som bidrar till lättnader i återuppbyggnadsfasen för svenska företag och stärker deras konkurrenskraft.

– Om konkurrenskraften bland svenska företag och svensk ekonomi ska kunna stärkas och marknaderna byggas upp igen, måste onödiga kostnader samt skatte- och avgiftshöjningar som pressar ner investeringar och konsumtion undvikas. Detta innebär också att inga förslag till nya eller förändrade regler bör få fattas beslut om, om det inte är visat att det alternativ som innebär lägst kostnader och enklast tillämpning för företagen givet syftet med regeln har valts. Våra förslag belastar inte skattebetalarna eller statskassan, men om de införs kan de göra stor skillnad för svenska företags tillväxtmöjligheter, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Läs mer här.

Tillväxtverket återrapporterar förenklingsuppdrag till regeringen

Tillväxtverket lämnade den 1 juli sin slutrapport till näringsministern i enlighet med det regelförbättringsuppdrag som myndigheten fick hösten 2019.

Viktiga förslag som läggs fram i rapporten är bl a de på systemnivå, såsom inrättande av ett förenklingsforum, hantering regelförbättringsfrågan inom Regeringskansliet, en tidigare granskning av konsekvensutredningar samt återremittering av bristande konsekvensutredningar.

Rapporten innehåller också några konkreta förenklingsförslag inom områdena skatt, transport, besöksnäring och myndighetstillsyn. Några av dessa behöver dock enligt Tillväxtverket utredas vidare, främst ur ett juridiskt perspektiv.

Läs mer här.

Nya tillkännagivanden om regelförbättring för företagare

Riksdagen har, efter ett betänkande av Näringsutskottet, beslutat om fyra tillkännagivanden till regeringen, som syftar till att förenkla för företag. I korthet går dessa ut på: Fler myndigheter ska ges i uppdrag att förenkla för företagare, ökad digital myndighetssamverkan för att förenkla företagandet, fler tjänster till programmet Serverat för att öka kommunernas anslutningsgrad till programmet, samt användning av solnedgångsklausuler vid införande av nya lagar och regler.

– Vi ser positivt på att riksdagen är aktiv i regelförbättringsfrågan, inte minst nu i ljuset av Coronasmittans skadliga inverkan på näringslivet. Varje åtgärd som kan bidra till att minska företagens börda och stärka deras konkurrenskraft är viktig, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Läs mer här.

NNR i sociala medier

Du följer väl NNR i sociala medier? Vi finns på Facebook och på Linked in. Besök också gärna vår regelblogg.

Save the date! Regelförbättring – konkurrenskraftsverktyg i tid av kris

Den 16 september är du välkommen till NNRs webbinarium Regelförbättring – konkurrenskraftsverktyg i tid av kris. Här kommer vi att diskutera vad de politiska partierna anser behöver göras inom regelförbättringsområdet och hur regelförbättring kan användas som ett verktyg för att stärka företagen och den svenska konkurrenskraften. Deltar gör partiernas talespersoner i regelförbättringsfrågor och representanter från näringslivet. Mer information kommer när det närmar sig, men notera gärna datumet redan nu.

Läs mer här.

Fit for future ersätter REFIT Platform

EU-kommissionen har lanserat Fit for Future Platform – en ny högnivå-expertgrupp med syftet att hjälpa kommissionen att förenkla existerande EU-lagstiftning och minska den administrativa bördan för medborgare och näringsliv. Den nya plattformen bygger på tidigare erfarenheter från föregångaren REFIT Platform.

NNR ser fram emot att plattformen snart kan påbörja sitt arbete och ta vidare det arbete som den förra kommissionen startade. Förhoppningen är att arbetet i Fit for Future-plattformen får ett stort fokus på konkreta regelförbättringar som bidrar till att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft. Utkomsten av dess arbete blir också oerhört viktigt i ljuset av den kris som europeiska företag drabbats med anledning av Coronaviruset.

Läs mer här.

Prioriteringar för det tyska ordförandeskapet i EU

Tyskland är under perioden juli-december 2020 ordförandeskapsland i EU. I och med det tyska ordförandeskapet tar en ny ordförandeskapstrio över. I trion ingår även Portugal och Slovenien. Ländernas gemensamma mål är att utveckla ett starkare, jämlikare och hållbarare Europa.

Fokus för det tyska ordförandeskapsprogrammet kommer framförallt vara på att övervinna COVID-19 pandemin och tillse ekonomisk återhämtning från denna. Mottot för det tyska ordförandeskapet är ”Tillsammans för Europas återhämtning”. Utöver att nå konsensus angående EUs långtidsbudget för perioden 2021-2027 och återhämtningfonden som syftar till återhämtning från corona-pandemin lyfts bland andra klimatfrågan, den digitala omställningen och stärkandet av Europas roll i världen fram som prioriteringar för det tyska ordförandeskapet. Även den fortsatta relationen mellan EU och Storbritannien behöver lösas.

Tyskland lyfter i sitt program också fram att det vill arbeta för ett starkare och mer innovativt Europa där förstärkt konkurrenskraft utgör en av de viktigare grundpelarna. Ordförandeskapet strävar efter ett effektivt, innovationsvänligt och framtidssäkert regelverk. Prioriteringar på regelförbättringsområdet innefattar en Effektiv implementering av ”En in, en ut” (”One in, one out”) som omfattar inte bara administrativa utan alla väsentliga efterlevnadskostnader och en ökning av innovationskapaciteten, genom ett systematiskt användande av experimentella klausuler och s k regulatory sandboxes. Andra prioriteringar som lyfts fram är SME-vänliga regler och att konsekvensbedömningar förstärks genom bl a att konsekvensbedömningar upprättas för väsentliga ändringar av kommissionens förslag i rådet och att regelgranskningen utvidgas genom att utöka Nämnden för lagstiftningskontrolls (Regulatory Scrutiny Board’s) kapacitet och bredda dess mandat.

Läs mer om det tyska ordförandeskapet här.