NNR Nyheter 3 2023

Det första riksdagsåret med en ny regering är nu till ända och får ur ett regelförbättringshänseende summeras till mycket goda intentioner, ambitioner och löften, men fortfarande inga konkreta reformer. Det brådskar därför för regeringen att börja sjösätta det den lovat om något genomslag ska märkas under mandatperioden. 377 miljarder i totala regelkostnader och en ökning av de årliga administrativa regelkostnaderna med 5 miljarder över en tioårsperiod talar sitt tydliga språk. Talesättet ”Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge” gäller inte i regelförbättringshänseende.

Vad väntar då näringslivet på? Framför allt behövs en tydlig och samlad ledningsfunktion som kan inskärpa att regelförbättringsarbetet är en prioriterad fråga. Detta bör genomsyra hela Regeringskansliet. Men det behövs också ett råd eller forum med näringsliv och övriga intressenter för att behandla och ta fram rekommendationer kring regelförbättringsåtgärder och implementering av regler. Vidare behöver arbetet med konsekvensanalyser kraftigt förstärkas liksom den granskningsfunktion som Regelrådet har. Sist men inte minst behöver berörda myndigheter ges både generella och specifika regelförbättringsuppdrag i regleringsbreven.

I sommar är det många företagare som inte hinner få den vila och återhämtning de så väl förtjänar. En minskad regelbörda hade förstås gynnat Sveriges ekonomi och konkurrenskraft, men också på ett mycket direkt sätt påverkat alla Sveriges företagare som sliter hårt för sin verksamhet och sina anställda. Därför kommer NNR outtröttligt fortsätta sitt arbete för att våra politiker ska gå från ord till handling.

Vi önskar alla våra medlemmar och vänner en riktigt god och krångelfri sommar!

”I årets regleringsbrev ser det ur regelförbättringssynpunkt fortfarande ut precis som det gjorde förra året – väldigt få konkreta uppdrag. Samtidigt kunde Tillväxtverket nyligen presentera siffror som visar att företagens regelkostnader netto ökade med 2,2 miljarder kronor under år 2022. Myndigheten har också gjort en uppskattning över de samlade regelkostnaderna för svenska företag – ofattbara 377 miljarder kronor.”

Det skriver NNRs ordförande Jens Hedström och VD Andrea Femrell på SvD Debatt. Läs hela artikeln här.

Näringslivets Regelnämnd (NNR) har under många år följt upp regeringarnas regelförbättringsarbete genom en återkommande granskning av regleringsbreven för 26 utvalda myndigheter med särskilt stor påverkan på företagens villkor. Regleringsbreven är regeringens främsta styrmedel gentemot sina myndigheter. Det är också där regeringen lägger fast myndigheternas uppdrag och prioriteringar.

Resultaten har under många år varit tämligen nedslående och tyvärr får konstateras att årets resultat är det samma som ifjol. Bara sju av de granskade myndigheterna har någon form av uppdrag att förenkla för företagen, och bara fem myndigheter är skyldiga att bedöma regelförbättringsåtgärdernas effektivitet.

– Alla myndigheter som jobbar direkt mot företagen genom till exempel tillståndsgivning, tillsyn och uppgiftsinsamling borde ha ett särskilt uppdrag att förenkla för företagen i den mån det är möjligt – och att kontinuerligt följa upp arbetet så att åtgärderna får önskad effekt. Bara så kommer regelförbättringsarbetet få praktiskt genomslag i myndighetsutövningen, där det faktiskt gör skillnad, menar Andrea Femrell.

Läs mer här.

Kostnaderna för företagen att hantera regler fortsätter att öka enligt en rapport från Tillväxtverket. Under 2022 uppgick ökningen till hela 2,2 miljarder kronor. För att vända trenden krävs att regeringen skyndsamt genomför de åtgärder som utlovats i form av inrättandet av ett implementeringsråd, och en kraftig förstärkning av arbetet med konsekvensanalyser.

– Det är inte förvånande att det sker en ökning eftersom konkreta åtgärder för att tillse att nya regler är kostnadseffektiva och att befintliga regler förenklas än så länge har uteblivit. Regeringens löften som sänkta regelkostnader och ökad konkurrenskraft kommer endast att bli verklighet om processen för regelförbättringsarbetet förstärks, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd (NNR).

Läs mer här.

I maj deltog Näringslivets Regelnämnd på ett seminarium i riksdagen med temat En ny svensk regelförbättringsprocess med ett implementeringsråd. Som värd stod riksdagsledamöterna Ida Drougge (M) och Camilla Brodin (KD).

Våra grannländer Danmark och Finland har gått andra vägar när det gäller hanteringen av regelförbättringsförslag samt EU-relaterade ärenden. Mot bakgrund av regeringens beslut om att inrätta ett implementeringsråd i Sverige, något som Danmark redan har med näringslivet och andra aktörer, diskuterades hur vi i Sverige bäst bör införa denna form av organ och arbeta för en rimligare regelbörda. Deltog gjorde regelförbättringsvänner från Danmark och Finland och seminariet kommenterades av fyra riksdagsledamöter.

Läs mer om seminariet här.

Regeringen tillsätter en ny utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken. Utredningen ska ta ett helhetsgrepp om den svenska miljöprövningen enligt miljöbalken. Miljötillståndsprocesserna behöver enligt regeringen förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar.

– Det är särskilt glädjande att regeringen vill påbörja det faktiska regelförbättringsarbetet under mandatperioden. Krångliga och långsamma tillståndsprocesser har länge varit en bromskloss för företagens utveckling. Processerna behöver därför förändras och effektiviseras så snart som möjligt. NNR och NNRs medlemmar står naturligtvis redo att bidra med vår samlande kompetens, säger Andrea Femrell.

Läs mer här.

I regelrådets senaste nyhetsbrev är NNRs VD Andrea Femrell intervjuad om vad NNR har på gång, vilka regelförbättringsfrågor som är mest prioriterade och hur konsekvensutredningarnas kvalitet skulle kunna förbättras.

Läs intervjun här.

Vid årsstämman den 24 maj tillträdde Jens Hedström som ny ordförande i Näringslivets Regelnämnd. Jens Hedström är väl bekant med regelförbättringsfrågorna, inte minst då han var NNRs VD i åtta år. Därtill så har han haft ett antal uppdrag på europeisk nivå. Idag är han är chef för Region och marknad samt för SME-frågor på Svenskt Näringsliv.

Jens Hedström efterträder Ulf Lindberg, vars insatser och fokus i påverkansarbetet lett fram till de möjligheter som finns för regelförbättringsarbetet idag, liksom det arbete och stöd som resulterat i många nya medlemmar och en effektivisering av verksamheten.

Läs en intervju med Jens här.

Den 1 juli 2023 tar Spanien över ordförandeskapsklubban i EU för de kommande sex månaderna. Spanien är först ut i en ny trio av ordförandeskapsländer som förutom Spanien innefattar Belgien och Ungern. Länderna i trion har sina egna ordförandeskapsprogram, men de tar också fram en gemensam plan som löper över ett och ett halvt år.

Spanien har fyra prioriteringar för sitt ordförandeskap:

• Återindustrialisera EU och säkerställ dess öppna strategiska autonomi
• Gör framsteg i den gröna omställningen och miljöanpassningen
• Främja större social och ekonomisk rättvisa
• Stärk den europeiska enheten

Läs mer här.

Fit for Future platform (EU-kommissionens rådgivande grupp i regelförbättringsfrågor) fortsätter arbetet med att ta fram yttranden över de regelförenklingsärenden som ingår i plattformens arbetsprogram för 2023. Ett första yttrande har antagits på temat ”Ensuring a future-proof regulatory framework for the Single Market”. NNR har framfört tydliga synpunkter på framförallt ett av förslagen ”Exploring balanced policy making by applying a competitiveness check and ensuring an adequate analysis of social impacts”. Detta då det skulle kunna äventyra den aviserade förstärkta konkurrenskraftskontrollen. Kommissionens tolkning blir särskilt viktig att bevaka framgent.

Gällande övriga yttranden som ska antas under senare del av hösten så arbetar NNR aktivt med att samla in och förmedla egna och NNR-medlemmars synpunkter och förslag. Bland dessa kan nämnas sex förslag på förenklingar som gäller GDPR, vilka tagits fram av Svenskt Näringsliv (5st) och Bankföreningen (1st).

Rådet godkände vid sitt Coreper-möte den 21 juni 2023 sin rapport om konsekvensbedömningar inom rådet 2023.

Några intressanta highlights från denna nya rapport är:

• Under rapporteringsperioden juni 2022 – maj 2023 åtföljdes 62% av alla lagstiftningsförslag som lades fram av kommissionen till rådet av en konsekvensbedömning. En halv procent av alla delegerade akter och genomförandeåtgärder som lades fram (tre av 598) åtföljdes av en konsekvensbedömning.
• Av 37 lagstiftningsförslag utan åtföljande konsekvensbedömning väcktes endast i två fall formella farhågor från medlemsstaterna om avsaknaden av en konsekvensbedömning.
• Inte i något fall rapporterades om begäranden från medlemsstaterna eller en arbetsgrupp inom rådet som sådant om att genomföra en rådskonsekvensbedömning av en väsentlig ändring av rådet.

Enligt NNR visar rådets statistik bl a att åtgärder måste vidtas för att öka antalet konsekvensbedömningar av delegerade akter- och genomförandeakter med signifikanta effekter. Det visar också att mer påtryckningar behövs för att få till en verklig förändring inom rådet när det gäller konsekvensbedömningar och att konsekvensbedömningar av förslag till väsentliga ändringar verkligen görs.

Vi finns på Facebook, Linked In och på Instagram. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.