NNR Nyheter 4 2021

Så har till sist regeringens nya mål för förenklingspolitiken presenterats. Förväntningarna efter näringsministerns förenklingsresa, de uteblivna resultaten i förhållande till tidigare mål samt de skarpa förslag som presenterats av förenklingsutredningen (SOU 2021:60) hade förstås skruvat upp förväntningarna. Vi kan nu konstatera att skrivningarna gällande målen är bra och relevanta på en övergripande nivå. Däremot saknas fortfarande besked om hur målen ska uppnås, vilken ambitionsnivå som gäller och vilka medel som finns till förfogande. Nuvarande och kommande regeringar får inte hamna i samma fälla som tidigare och bara följa utvecklingen. De måste leda den om det ska bli resultat.

Samtidigt behöver regeringen bara fatta några få beslut för komma en bra bit på väg. Genom att genomföra de förslag som presenterats av utredaren Kristina Alsér i förenklingsutredningen så kommer den nödvändiga infrastrukturen och kontrollmekanismerna att finnas på plats för att kunna minska bördan på ett effektivt sätt. Nu är hög tid att leverera och de fina ordens tid är förbi, inte minst då vi ser ut att vara på väg ut ur den pandemi som lamslagit stora delar av näringslivet. En rejält minskad regelbörda kommer att ge ytterligare skjuts till återhämtningsprocessen, något som i regel kostar lite i förhållande till dess utfall.

Regeringen har nu, kraftigt försenad, presenterat nya mål för förenklingspolitiken i en skrivelse till riksdagen. Målen är fem till antalet och berör utformningen av regelverk, regelkostnadernas utveckling, myndigheternas handläggningstider och service samt digitala tjänster för företagens kontakter med det offentliga. Förenklat uttalar målen att regelverken och tillämpningen ska bli enklare, billigare, snabbare och mer ändamålsenliga.

Läs NNRs kommentar här.

Näringslivets Regelnämnd NNR har i flera år granskat instruktionerna och regleringsbreven för ett antal utvalda myndigheter som är särskilt relevanta för näringslivet.

Instruktioner och regleringsbrev är regeringens främsta styrmedel gentemot sina myndigheter. Det är också där regeringen lägger fast myndigheternas uppdrag och prioriteringar. Kort sagt: finns en fråga inte med i regleringsbrev och instruktioner är frågan heller inte särskilt prioriterad för regeringen.

I år har NNR granskat regleringsbrev och instruktioner för 26 myndigheter, och tyvärr kan vi konstatera att trenden för det praktiska regelförbättringsarbetet om något är vikande.

Läs NNRs pressmeddelande här.

Inför valåret 2022 uppdaterar och utvecklar nu NNR tillsammans med sina medlemmar de prioriterade regelförbättringsförslag som näringslivet anser behövs inom olika regelområden.

Om du vill veta mer om de förslag som togs fram inför 2018 så finns de att läsa här. Mer om NNRs arbete i denna del kommer att presenteras framgent.

NNRs Regelpodd har nu presenterat fyra avsnitt och fler är förstås på gång. Vi har hunnit med att prata om regelbördan från EU med MEP Jörgen Warborn, om kommunal regeltillämpning med NNRs expert August Liljeqvist, om synen på regelbördan med SKOPs Örjan Hultåker och nu senast om Förenklingsutredningens förslag med dess utredare Kristina Alsér, Ek Dr Lars Åke Pettersson och Tomas Lööv, sakkunnig på NNR. Vi planerar att fortsätta släppa ett avsnitt per månad, möjligen något oftare när vi närmar oss valet nästa år.

Välkommen in och lyssna, den finns där poddar finns samt här.

Den 1 januari 2023 är det Sveriges tur att axla ordförandeskapet i EU. En av de viktigaste frågorna för näringslivet är konkurrenskraftiga och effektiva regelverk. NNR har tagit fram några viktiga åtgärdsförslag inom regelförbättringsområdet som den svenska regeringen bör prioritera i sitt ordförandeskap. Dessa handlar bland annat om bättre konsekvensanalyser, större transparens, effektivare regelgivningsprocesser och mer samråd med näringslivet.

Läs mer här.

Vi finns på Facebook och på Linked In. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.