Trots att regeringen säger sig prioritera regelförbättring för företag så upplever 29 procent av företagarna att regelverken har blivit krångligare än för ett år sedan. Det är dubbelt så många som i förra årets undersökning. Detta enligt en ny SKOP-undersökning som Näringslivets Regelnämnd, NNR, beställt. Det allvarligaste regelhindret för att företagen ska kunna växa och […]
Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari sin årliga granskning av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås. Resultaten i rapporten är mycket nedslående, endast 36 procent av konsekvensutredningarna godkändes. – Det är uppenbart att något extraordinärt måste till för att få […]
Regeringens förslag om att återigen införa årliga lönekartläggningar kommer inte att öka jämställdheten utan bara innebära ökat regelkrångel och högre administrativa kostnader för företagen. Kostnaden för företagen uppskattades av Svenskt Näringsliv häromåret till en kvarts miljard kronor per år. Pengar som istället skulle kunna användas till att växa och skapa fler arbetstillfällen. – I tider […]
Näringslivets Regelnämnd anordnade tillsammans med Tillväxtverket den 19 januari ett seminarium, ”Improving the regulatory process in Sweden – OECD:s Regulatory Policy Outlook 2015”, i Stockholm med särskilt fokus på Sverige och företag. Seminariet modererades av Pernilla Ström. Sverige har länge haft en hög svansföring i frågor som rör regelförbättring för företag. Vid presentationen av resultaten […]
OECD presenterar idag, den 19 januari 2016, rapporten Regulatory Policy Outlook 2015 vid ett seminarium i Stockholm anordnat av Näringslivets Regelnämnd, NNR, och Tillväxtverket. Rapporten är den första i sitt slag och jämför arbetet med regelförbättring i samtliga 34 OECD-länder och EU. Undersökningen visar att Sverige, som tidigare legat i framkant i arbetet med regelförbättring, […]
Varför syns inte regeringens strävan efter regelförenklingar i regleringsbreven till myndigheter? Det frågar sig Näringslivets Regelnämnd som har granskat instruktionerna för 24 myndigheter med stark koppling till landets näringsliv. Läs debattartikeln av NNRs VD Andrea Femrell i Dagens Samhälle här.
Regleringsbrev och instruktioner är några av de mer kraftfulla redskapen en regering har för att styra sina myndigheter. De bör därför innehålla tydliga uppdrag och signaler till myndigheterna om de områden som regeringen prioriterar. Ett område som regeringen anger vara prioriterat är att göra det enklare för företag att utveckla och driva sin verksamhet och […]
Tisdag den 8 december 2015 bjöd NNR in sina medlemsorganisationer till ett seminarium med temat ”Hur kan den kommunala regeltillämpningen förbättras”. Medverkade gjorde Christer Östlund, ansvarig för kommunkontakter på Svenskt Näringsliv, som berättade om enkäten resultaten från ”Lokalt företagsklimat”, Joakim Feldt, sektionschef på SKL, som redogjorde för SKLs arbete med att förbättra det lokala företagsklimatet […]
Med uppdrag att granska Inget sägs i längden kunna undgå granskning. Detta gäller även Sveriges regelförbättringsarbete. Nyligen har OECDs rapport Regulatory Policy Outlook 2015 presenterats. Rapporten fokuserar på tre viktiga områden för att regelgivningen och reglerna ska bli kostnadseffektiva; konsekvensutredningar, kontakter med näringsliv och övriga intressenter samt utvärdering av regler i efterhand. OECDs undersökning är […]
NNR har lämnat in sitt remissvar till näringsdepartementet om hur NNR ser på de förslag uppgiftslämnarutredningen lämnar för att förverkliga att företag bara behöver lämnar en uppgift, en gång till ett ställe till myndighetssverige. NNR stödjer huvudinriktningen i förslagen men pekar på ett antal områden och problemställningar som måste lösas för att företagen ska märka […]
