NNR Nyheter 2 2021

Regeltillämpning – akilleshäl eller möjliggörare

Hur och med vilken inställning myndigheter och regelgivare tillämpar regler och krav är på många sätt avgörande för företagens möjligheter att verka, anställa, leverera och till om med överleva. T ex har detta har blivit tydligt i spåren av Corona där många företagare nu har och har haft en uppförsbacke framför sig. NNR presenterade nyligen en opinionsundersökning genomförd av SKOP där företagare tillfrågats om hur de ser på regeringens och myndigheternas coronahantering. Svaret blev bl a att stöden som skulle underlätta för företagen har omgärdats av otydliga regler och krävt stora arbetsinsatser från företagens sida. Väntetiderna har dessutom varit mycket långa. Detta är ett typiskt exempel på hur tillämpningen kan hindra.

Ett annat exempel där divergerande tillämpning bromsar är det vi kunnat se i vår nyss avslutade kommungranskning. Slutrapporten har nyligen släppts och där sammanfattas våra övergripande konklusioner och förklaringar. Det är varken rättssäkert eller gynnande för företagsklimatet att tillämpningen av en och samma regel skiftar så mycket beroende på vilken kommun företaget befinner sig i. Det finns dock en medvetenhet om detta och utvecklingen går på vissa områden åt rätt håll.

På de områden som styrs av regler från EU kan en förändrad regeltillämpning bli en möjliggörare. NNR fick nyligen företräde hos Nordiska ministerrådets Gränshinderråd för att påtala vikten av en enhetlig regeltillämpning och att undvika att överimplementera. Vi föreslog där ett nordiskt samarbete med sikte på att stärka konkurrenskraften genom effektivare genomförande och tillämpning av EU-lagstiftning.

Tillämpningen har alltså betydelse, vilket genomsyrar månadens nyhetsbrev.

Andrea Femrell,
VD Näringslivets Regelnämnd NNR

NNRs kommungranskning klar – slutrapport presenteras

Skillnaderna i hur kommunerna tillämpar regler är stora. Allt för stora för att det bara ska kunna bero på skillnader i kostnader för löner eller lokaler, geografi eller andra omständigheter. Olikheterna beror också på att kommunala handläggare läser, tolkar och tillämpar regelverken på olika sätt.

Näringslivets Regelnämnd NNR, har under år 2020 granskat kommunernas på fem områden; livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering. Nu presenteras den sammanfattande slutrapporten.

Läs mer här.

Negativt bokslut för regeringens mål om minskade regelkostnader

Regeringens mål om sänkta regelkostnader har misslyckats. Kostnaderna för företagen att hantera regler bara fortsätter att öka. Slutavstämningen visar att nya mål och stora insatser behövs för att vända trenden.

Tillväxtverket har nyligen presenterat sin slutrapport om regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft åren 2013-2020. Den visar att företagens årliga administrativa kostnader ökat med fyra miljarder kr under tidsperioden, liksom att de årliga produktions- och investeringskostnaderna ökat med drygt åtta miljarder kr sedan 2016.

Läs mer här.

Obligatorisk efterhandsdebitering av kontrollavgifter inom livsmedelsområdet

Regeringen fattade den 4 mars beslut om en ny förordning om avgifter inom livsmedelskontrollen där obligatorisk efterhandsdebitering införs. Det innebär att livsmedelsföretagen får betala sin kontrollavgift efter genomförda kontrollbesök istället för som nu, i början av varje kalenderår.

– Det är en viktig seger för näringslivet att regeringen beslutat om denna reform då det både ökar kostnadskontrollen och transparensen i systemet. Företagare ska inte behöva riskera att få betala för kontroller som inte genomförs. Efterhandsbetalning bör vara regel och inte undantag, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Läs mer här.

Föråldrade bokföringsregler kostar företagen 3,9 miljarder

NNR har tillsammans med medlemmarna Företagarna, LRF, Småföretagarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv – vilka även är experter i utredningen om enklare regler för mikroföretagande och en modernare bokföringslag – tagit fram en konsekvensanalys av möjliga besparingar kopplat till utredningens uppdrag på bokföringsområdet. Det rör sig i detta fall om kravet på arkivering av pappersmaterial.

Konsekvensanalysen visar att dessa regler kostar ca 3,9 mdkr årligen. Om de togs bort skulle således motsvarande besparing kunna uppstå. Regelverket berör alla bokföringsskyldiga företag i Sverige. Utredningen kommer att överlämnas till regeringen senast den 30 juni 2021.

Läs mer här.

Icke godkänt för regeringens Coronahantering enligt Sveriges företagare

De krisåtgärder som vidtagits i spåren av coronapandemin har varit helt avgörande för att ge många företag en chans att överleva. Trots detta måste vi ställa oss frågan hur företagen själva ser på regeringens agerande under krisen? I en ny SKOP-undersökning på uppdrag av NNR har företagare svarat på frågor om regeringens agerande när det gäller företagsstöden.

I undersökningen framgår det att bara vart fjärde företag (25 procent) instämmer helt eller delvis i påståenden om att regeringens företagsstöd är tillräckliga. En stor majoritet av företagare och företagsledare (65 procent) anser dessutom att regeringen har mycket liten eller ganska liten förståelse för hur företagen påverkas av pandemins effekter. Mer än varannan företagare (55 procent) har litet eller inget förtroende alls för regeringens och myndigheternas hantering.

Läs mer här.

NNR i sociala medier

Du följer väl NNR i sociala medier? Vi finns på Facebook och på Linked in. Besök också gärna vår regelblogg.

NNRs medlemmar om Coronaåtgärderna

Hur påverkas företag och branscher egentligen av Coronaepidemin och de åtgärder som införs för att stoppa spridningen? Läs NNRs artikelserie om medlemmarnas villkor under krisen, och hur de stöd och regler som berör branschen egentligen fungerar.

Artikelserien finns på NNRs regelblogg och vid dags dato finns det intervjuer med Visita, Almega, Transportföretagen, Företagarna och Småföretagarnas Riksförbund. Det finns också en intervju med Tillväxtverket där de redogör för hur de ställer sig till synpunkterna.

Läs mer här.

NNR hos Nordiska ministerrådet

Den 4 maj träffade Näringslivets Regelnämnd NNR det Nordiska ministerrådets Gränshinderråd och presenterade ett gemensamt förslag från de nordiska näringslivsorganisationerna.

Att öka det nordiska samarbetet och göra jämförelser med andra nordiska länder och EU-medlemsstater är ett viktigt steg för att komma till rätta med problemen, menar NNR.

– Det finns en stor förbättringspotential när det gäller att få till ett effektivt arbete med att genomföra EU-lagstiftning på ett sätt som inte skapar gränshinder eller snedvrider konkurrensen för företagen i de nordiska länderna. Länderna har mycket att vinna på ett ökat samarbete vid framtagande av ny EU-lagstiftning och vid implementering och tillämpning. Genom att jämföra och lära av varandra kan man också hitta mer effektiva alternativ, berättade Christina Fors, sakkunnig hos NNR, för de församlade rådsrepresentanterna.

Läs mer här.

Kommissionen presenterar inriktningen för EUs regelförbättringsarbete

Den 29 april presenterade EU-kommissionen, kraftigt försenad, sin kommunikation om regelförbättring, vilken innehåller de delar som kommer att prioriteras i regelförbättringsarbetet framgent. Det är framförallt tre delområden som lyfts fram; utvärderingar och konsultationer, principen en in, en ut samt vikten av ett delat ägarskap mellan EUs institutioner.

Förslaget innehåller flera delar som är viktiga för regelförbättringsarbetet såsom förstärkta och förbättrade samråd med intressenter och tydligare underlag, men också en del frågetecken. Exempelvis öppnas det för undantag vid införandet av den så kallade ”en in, en ut metoden” för regelkostnader, vilket kan riskera att underminera hela reformen.

Läs mer här.

NNR lämnar förslag för förbättrad EU-lagstiftning

Den 30 april lämnade Näringslivets Regelnämnd NNR in en sammanställning med fem förslag för att förbättra och förenkla EUs regelverk till EU-kommissionens rådgivande organ i regelförbättringsfrågor- Fit for Future platform.

Tre av förslagen som lämnades in har arbetats fram i samarbete med NNRs medlemmar Svenskt Näringsliv, Transportföretagen och LRF och berör områdena moms, transport och miljö/energi/jordbruk. Två förslag handlar om regelförbättring på systemnivå.

– Fit for Future-plattformen är en mycket viktig del i EUs regelförbättringsarbete och det är därför högt prioriterat för NNR att såväl bidra till som att på nära håll följa och interagera i plattformens arbete, kommenterade NNRs VD Andrea Femrell förslagen.

Läs mer här.

Sänkt kvalitet på kommissionens konsekvensbedömningar konstateras i RSBs årsrapport

EU:s nämnd för lagstiftningskontroll, Regulatory Scrutiny Board (RSB), har presenterat sin årsrapport för 2020. Under 2020 gav nämnden betydligt färre positiva yttranden (12 %) och fler negativa yttranden (46 %) jämfört med perioden 2017-19. Dock var andelen positiva yttranden med reservationer desamma.

RSB konstaterade på en övergripande nivå att den lägre kvaliteten i många fall beror på att det saknas tillräckligt med tid för att förbereda konsekvensbedömningarna och att mycket tid går åt till att uppfylla den nya kommissionens prioriteringar. Antalet utvärderingar minskade i omfång och förändringarna i kvalitet från året före var små. Däremot så bidrog granskningen i flertalet fall till att det blev bättre i nästa steg.

Läs mer här.