NNR Nyheter 1 2023

I samband med ett möte mellan EU-ländernas närings- och industriministrar i Bryssel förra veckan konstaterade näringsminister Ebba Busch för Svenska Dagbladet att vi måste tillbaka till diskussionen om hur vi får ner regelbördan.

Det är en lovvärd ambition från näringsministern. Näringslivets Regelnämnd har länge arbetat för att lyfta frågorna kring EU-lagstiftning, och hur Bryssel och Strasbourg påverkar vardagen för svenska företag.

Ett europeiskt regelverk är en kompromiss av många länders sätt att reglera eller vilja att reglera. Alla EUs institutioner har ett ansvar att följa de överenskomna regelförbättringsprinciperna om att i förväg utreda effekterna av ny lagstiftning och förenkla befintlig lagstiftning. Men också medlemsländerna har ett ansvar, och här finns mycket jobb för regeringen att ta itu med. Dels genom att ta ansvar för att inte överimplementera EU-lagstiftning i Sverige, dels genom att se till att Sverige är tidiga på bollen – innan beslut fattas på EU-nivå. Berörda parter i näringslivet behöver till exempel kopplas in tidigt och förbli inkopplade under hela processen.

Här hemma har regeringens första hundra dagar passerat med viss marginal och det är hög tid för regeringen att börja presentera konkreta förslag i regelfrågan utifrån vad som utlovats i budgeten, regeringsförklaringen och Tidöavtalet. Tre av Näringslivets förslag till regelförbättringar i Sverige har genomförts och det finns därmed mycket kvar att göra, både i Stockholm och Bryssel.

Näringsministerns uttalande på förra veckans toppmöte sätter förhoppningsvis agendan för regeringens fortsatta agerande i frågan, men än är det upp till bevis.

Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari sin årliga granskningsrapport av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, Regeringskansliet och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller ändrade regler föreslås. Resultatet är fortfarande långt ifrån tillfredsställande. Att en så stor andel av konsekvensutredningarna fortfarande är bristfälliga får förstås betydande effekter, inte minst då ogenomtänkta förslag blir till ineffektiva och kostsamma lagar och regler som företagen måste förhålla sig till och följa, menar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd.

Regelrådets årsrapport 2022 finns här.

Regeringen har äntligen tagit initiativ till att avskaffa det så kallade danstillståndet som infördes i Ordningslagen i mitten på 50-talet. Initiativet är mycket välkommet i branschen då de krogar som omfattas av tillståndskravet, förutom böter och fängelse, kan riskera att förlora sitt serveringstillstånd om deras kunder får för sig att dansa. Frågan om danstillståndets avskaffande är ett av många regelförbättringsförslag som NNR och dess medlemmar lyft under ett flertal år.

Läs mer här.

NNR har tillsammans med sina medlemmar skapat en databas med en stor mängd regelförbättringsförslag inom ett antal olika regelområden. Nu startar nnr.se en nedräkning för att följa regeringens arbete med regelförbättringsfrågorna.

– Tre av förslagen – om att avskaffa danstillståndet, att införa en från parterna oberoende tvistelösning för bostadshyressättning och att åtgärda snedvridande tillämpning av energiskatteregel – har redan hunnit genomföras. Men drygt hundra kvarstår. För att se hur arbetet fortskrider lägger vi nu till en sektion på vår hemsida där vi följer nedräkningen, förhoppningsvis ända till dess att alla förslagen har hunnit genomföras, säger Näringslivets Regelnämnds VD Andrea Femrell.

Läs mer om Näringslivets förslag till regelförbättringar i Sverige här.

Det svenska EU-ordförandeskapets prioriteringar är fyra till antalet och sammanfattas som säkerhet – enighet, resiliens –konkurrenskraft, välstånd – grön omställning och energiomställning, samt demokratiska värden och rättsstatsprincipen – vår grundval. Inom området konkurrenskraft, vilket även omfattar regelförbättring, uppmärksammar Sverige att den inre marknaden sjösattes för 30 år sedan och avser arbeta för långsiktiga och förutsägbara regler som bidrar till en effektiv konkurrens och reducerar regelbördan.

Läs mer här.

NNR deltog den 23 – 24 januari i DEBR-konferensen om regelförbättring som arrangerades i Stockholm av det svenska ordförandeskapet i EU. Frågor som diskuterades var bland annat regelförbättrings roll i kontexten av EUs konkurrenskraft och det framväxande behovet av mer systematiska utvärderingar i efterhand, hur regelgivare kan stimuleras att använda regelförbättringsverktyg och under vilka omständigheter det är legitimt att göra undantag från den praxis som finns kring dessa samt hur och i vilken utsträckning proportionalitetsprincipen kan styra beslutsfattande kring regler.

Läs mer om NNRs deltagande vid DEBR-konferensen här.

Den inre marknaden är den kanske viktigaste faktorn för svenskt välstånd. Men att skapa ett enhetligt och effektivt europeiskt regelverk är en komplicerad process som på senare år visat sig allt mer sårbar för politikers och länders vilja att visa kortsiktig handlingskraft, skriver NNRs VD Andrea Femrell i Smedjan.

Läs mer här.

Användningen av delegerade akter har ökat kraftigt de senaste åren och förutses fortsätta öka i takt med den stora mängd lagstiftningsförslag som just nu förbereds och förväntas komma inom de närmaste åren. Men bristande insyn och delaktighet i arbetet med delegerade akter tillsammans med en politisering av innehållet riskerar att leda till att syftet med den ursprungliga lagstiftningen inte uppnås på effektivaste sätt och att kostnaderna blir oproportionerligt stora. NNR har därför i samarbete med medlemmarna tagit fram ett antal rekommendationer till Rådet, EU-parlamentet, EU-kommissionen och den svenska regeringen för en förbättrad beslutsprocess kring delegerade akter.

Läs mer om NNRs rekommendationer här.

Fit for Future platform som är kommissionens rådgivande expertgrupp när det gäller förenkling av EU-lagstiftning har nu antagit samtliga yttranden inom ramen för sitt arbetsprogram för 2022. Glädjande är att i ett av yttrandena ”Enterprise friendly VAT in the Digital Age” återfinns två förenklingsförslag som NNR förmedlat åt sina medlemmar, i detta fall Svenskt Näringsliv. Dessa är ”Coordinate rules on VAT bad debt relief” och ”Align VAT rules with insolvency procedures”.

Läs mer här.

Vi finns på Facebook, Linked In och på Instagram. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.